tulrtor DeJoöttstätrttoött TITLES VU TU1111C ULL loettu ufsliräcande mot warans förtäring i samma mängd. Men därimot fule denna ssatteförhöjning komma att förorsaka den måttlige suparen, fom förtär 3 tum i fender. en statt af omkring 18 gånger de.: personliga fyddsafgiften, en beffattning, fom få kerligen skulle mötas af ett både rättmätigt och allmänt ogillande. Tal. åberopade såsom ett mar: nande exempel i denna fraga England, där bräns winssupandet tilltagit i samma mån fom brämmninet fördyrats, då därimot i Danmark bränmwinsslatten är liten, men nykterheten desto större. Då bet dessutom wisat fig, att dryckenskapsbegäret är i aftagande, och man hade stäl att hoppas, att den stigande uplysningen och ambitionen, det enda fors rektiv mot detsamma, alt mer tilltoge, funnes ingen anledning att för närwarande biträda motios närens förslag. Hrr S. Nilsson i Efweröd, Ry lander och Fredrikoson wille ej bestrida tillwaron af bränwinets missbrak inom landet, men förfäkras de att tillstandet härutinnan wore alldeles ide oro wädande och förbättrades af fig sjalft år från år. Man borde ide fätta alt för ftor tillit till de mån: ga mot bränwinssupandet afgifna petitioner, emer dan alla dessa röjde fitt ursprung från samma Håll, ja snart sagdt jamma författare. Det wore därjämte ganssa manligt hos en del personer att från branwinsförtäringen härleda jämwål sådana brott, fom med densamma bewisligen ej egde ringaste samband, S. Nilsson förmenade äfwen att borttagandet af rättigheten för kommunerna att sjalfwa ordna fin bränwinshandel och dåraf draga winst, s:ulle blifwa ett werksamt medel mot bränwinets missbruk. Motionärens förslag wore imellertid både obehöfligt och ändamålslöst. Hr A. Staaff hade såsom prest blifwit sätt i tillfälle att på nära håll slada detta förfärliga elände; olyds liga äktenstap, försummad barnaupfoftran, tilltagande sedeslöshet och fattigdom, hwilka woro ound: wikliga följder af fyllerilasten; och han kunde där: för ej annat än af innerligaste till freds ställelse helsa hwarje tillfälle fom erbjöd fig att i någon mån lindra detta elände, hwarför han också för: ordade bifall till motionen. Örr Wijk, Treffenz berg och Fahlin, hwilka uptogo till beswarande de anmärfningar, fom framftälts mot motionens förflag, önskade alla bifall till detsamma. Hr Huss: Frågan om åtgärden mot superiet wore gammal. Redan wid 1747 års riksdag hade sekreta deputas tionen haft den samma om band od) yttrat, bland annat, att bränminet ligger i ena wågslälen, Sweriges wäl i denna andra? Säsom läkare mille tal. påpeka bränminets skadliga inwerkan på slägtet i fysiskt hanseende, enär det more ett fat tum att barn af supiga föräldrar alltid woro fjut: liga och af swag kroppekonstitution. Tal. bade alltid warit och more of den öfwertygelsen, att bränwinets fördyrande wore det werksammaste medlet till jyllerilastens minstning, hwadan han icke twekade att lemna sitt förord för bifall till motionen. Sedan öfwerläåggningen omkring klockan half 1 på natten ändtligen förklarats fulländad, skreds till votering; och förkastades, i likhet med hwad utskottet tillstyrkt, motionen med 86 röster mot 46. Wid kamrarnas sammanträden i onsdags bör: jades förhandlingarna med konstitutionsutssottets memorial, angående fullbordad gransli:ing af de i statorådet förda protokoller I första kammaren uppstod härwid en öfver: läggning hwilken hufwudsakligen rörde refervationer, afgifna af hrr Rydin, Hallenborg m. fl. Be: tänkandet lades till handlingarne. Andra kammaren företog jemwäl till en början konstitutionsutstkottets memorial, angående fullbordad granskning af de statsrädet förda protokoll (dechargebetänkandet), deruti utskottet, med anled: ning af ett utaf k. mtts tillförordnade regering, h. exc. herr justitiestateministern Adlercreutz samt hrr statsräden Berg, frih. Leijonhufwud och Wern, under den 11 Augusti 1873 sattadt beslut, hwarigenom kammarherren frih. Th. Adelswärd, efter derom gjord ansökning oh fommerskolegii till styrkan, under en tid ar fem år från och med år 1873 befriats från utgörande af afrad eller tionde till k. m:t och kronan från sitt innehafwande Åt widabergs kopparwerk, till riksdagen gjord anmälan sör widtagande i enlighet med 107 S riks dagssörordningen af den åtgärn, riksdagen kunde finna lämplig. Statsrådet Wern ingid nti en widlyftig hiftoriff undersökning och utbredning af swenska folkets grundlagsenliga sjelfbeskattningsrätt och fom flutligen till det resultat, att det klandrade regerings beslutet stode i full öfwerensstämmelse med få wäl 1748 års t. bref fom öfriga nu gällande lagar och praris. — Frih. Ericson fade fig hafwa önskat, att konftitutionsutskottet ide blott sframstält anmärkningar i spesiela fall, utan framlagt någon flags resums öfwer regerinegns fyftem i def helhet, hwarigenom riksdagen blifwit fatt i tillfälle att taga kännedom om den riktning, i hwilken statsstyrelsen ledes. Detta hade warit af desto större wigt nu, som inom rikosdagen bildats en ftändigt wäxande opposition. Tal., fom fade fig med öfwerraskning