Sundsvalls tidning – 30 april 1874, sida 2

Article Image
Dessa uppgifter bestred hr Wallenberg och styrkte med offisielt utdrag fran registraturen i finans: departementet, att den enda ansökan angående oktrojförlängning för enslild bank i Stocholm, fom warit oc) är på hr Berns föredragning ins för konungen beroende, ingafs till finansdepartementet af Stoctholms enstilda bank den 13 oftober 1870. På en föregående lifartad framftäll: ning om fyra månaders förlängning i bankoktrojen, i syftning att denna stulle öfwer ens stämma med botsluten, hwilka woro af k. m:t anbefalda att asslutas för kalenderar, hade k. m:t den 23 juli 1869 förklarat fig wilja, på förnyad framställning uarmare den tid, fom för den sökta oftrojörläng: ningens tradande i werket asyftas, taga denna anhallan i ofwerwägande. Talaren funde ide erkanna att detta innebure något afflag, säsom finansministern påstått, utan mar det blott en upptofsrefulution, hwarigenom bolaget uppmana: des infomma med fornyad ansökan. Detta egde rum sör tre och ett halft år sedan; och då bantlagen bestämmer att ansökan om oktrojförlängning slall göras minst 18 manader före oktrojens ut: gäng samt bankens bolagsordning föresårifwer att sa wigtig fråga endaft får wid ordinarie bolags: stämma handläggas, oc då Stockholms enslilda bants ordinarie bolagsstämmor i:tola hållas hwarje år den 31 mars samt oktrojen tilländalöper den 1 september 1876, få fan det ide sagas wara för tidigt att hafwa sökt en sä bestaffad oftrojförläng: ning. Talaren slutade med följande: 2Mf det anförda behagade hr talman finna att br chefen för finansdepartementet i sitt anförande den 13 april lemnat uppgifter fom ide äro exakta. Detta förhållande är få mycket betänkligare fom slutsatsen ligger nära till hands, att uppgifterna funna wara få upstälda för att bemantla en brist på den owäld, som wäl icke borde saknas hos en konungens rådgifware. Slutligen begärde tal. att banfo: oh Ilagut: slottet behagade taga hans nu afgifna yttrande i betraktande mid behandlingen i I I i k. m:ts pros position angaende banklagstiftningen. Hr Bern undwek att ingå uti swaromål på de gjorda erinringarne genom att åberopa 57 ritsdagåordningen och 90 riksdagsförordningen, hwilka grundlagsbestämmelser dock ide tillåta fonungens radgifware att från ministerbän en i fame rarne lemmna uppgifter fom ide äro exakta. Derefter stälde kapten Ribbing en interpellation till ecklesiastikministern hufwudsakligen innehållande: Fyra år hafwa snart förflutit, sedan riksdagen i und. siri welse anhöll, att k. m:t täcktes låta genom sakkunnige män företaga en revision af gäl lande stadga för rikets elementarlärowerk och de särsiilda, tid eter annan meddelade föresrifter, som blifwit gifna rörande hennes tillämpning. För hwar och en är wål bekant hwad som uppå ofwan nämnda frrifwelfe följde. Ctt ar är afwen snart tillandagänget sedan rifadagen afgaf sitt swar å k. m:ts proposition i äm net. Detta swar innehöll ett obetingadt godfännande af II utaf de 27 punkter, uti hwilka den k. propositionen behandlade detta wigtiga ärende, hwaremot uti 27 punkter riksdagens båda kamrar enade sig om ifran den k. propositionen nägot afwikande meningar, men fattade uti de I åter: staende olika beflut. — — — Med spand wäntan hafwa föräldrar od måls: män motsett hwad som i tillämpliga delar stulle kunnat till det wid alla rikets elementarlärowerk under iredagen den 17 uti innewarande månad utsatta sirimmingsprofwet, fom pågått i runda 4 dagar, insiränkas, sasom angående latinfivifningsprofwet, förändring till öfwersättning från latin till swensta, minsining i antalet öfwersättningar i de lefwande språken och af de matematirt-iyfifalista uppgifterna samt rättigheten att utom ord: boten äfmen få medtaga grammatik. Uti intet af des a fall har imellertid til den nu senast afslutade slrifningen något påbud angående lindring fett; oro har åter uppstått, owisshetens oto; man frågar fig imellan: Har hr departementschefen icke till k. m:ts ftad: fästclje i underdanighet anmält, eller. om så ffettnär kan k. m:ts nådiga beslut wäntas angående de sörcbådade lindringarna för den studerande ung: domen wid rikets elementarlärowert? Od hwilla åtgärder funna widtagas från hr departementådefen förwäntas med anledning af riksdagens ut: talade mening avgående ändring af det latinska stilprofwet i maturitetscxamen? Detta är ett af de spörsmål, som jag härmed anhåller att få ställa til hr chefen för ectefiaftitdepartementet. Uti en annan lika wigtig del af elementarlärowerksstadgan har k. m:t gjort framfällning til förra riksdagen, men def kamrar fattat olika be slut, oh denna är om flatinz och realliniernas turfer. K. m:ts proposition lyder: Latinlinien 9I-årig, Reallinien 8 arig. Första kammaren uttalade fin mening wara, att reallinien borde göras dela Yårig, dela 7-åria,

30 april 1874, sida 2

Thumbnail