Från utlandet. Tyskland. I tyffa riksdagen har man antas git den nya myntlagen, fom äsystar att ersätta det pappersmynt fom cirkulerar i hwar och en af de förbundna staterna med ett för hela tejfardömet gemensamt pappersmynt. Den summa af det nya pappersmyntet fom utsläppes i rörelsen fall fördelas proportionsmeesigt efter besolkningens anz tal i de stora staterna. England. Den sentralasiatiska frågan dyker änyo upp i en nyligen offentliggjord skriftwexking emellan lord Granville och furst Gor schakofs. Skriswelserna äro å bäda sidor stalda till matter nas såndebud rör meddelande åt utrvifesminifte n oc naturligtwis hållna i den manliga diplomati ska stilen. J en skrifwelsr af den 7 januari i år upräfnar lord Granville de särskilda bewis den engelska regeringen aflagt om sin benägenhet för sred, och hwilka Ryssland uprepade gånger erkänt. England har afhallit emiren a: Afghanistan från inblandning i Bokharas angelägenheter, likasom 7ursten of Yarkand od) wägrat att lyssna till fhanernas af Bokhara och Khiva klagorop. Lord Granwille är öwertygad, att Ryssland lifwas af samma ande och erkänner särskildt, att det afbål: lit khanen a Borhara irån det tillämnade infals let i Afghanistan, och att general Kauffman hin drat den orolige Abdul Rahman från att tillställa ett upror i Afghanistan. England ska fortfara att göra fitt inslytande ö wer de asiatiska urftar: ne gällande i sredlig riktning, men emiren af Afahas nistan förklarar sig oroad af den tilltänkta erpes ditionen emot Merv. Rysslands sramtränganoe slulle medföra faror i twå a seenden. Dels skulle de oroliga stammaana intränga på hans område, dels slulle Ryssland göra honom answarig därsör. Nu wet lord Granville wäl. att Ryssland icke har för afsigt att göra widare erö ringar, fragan är således blott, med hwirken bestämdhet det will söka undwika fådana. I ett cirkular af den 21 no: vember 1864 hade furst Gortschakoff afgifwit den otwi welaktigt upriftiga forsakran, att Ryssland icke wille sramtränga widare i det inre Asien, och äfwen föreslagit en fast gräns från sjön Jssi Kul till Sir Daria. Denna gränslinie har lika litet knnnat iakttagas fom försakringen att ide fram rycka längre. Ryssland har sedan dess dragit i fält emot Bokhara oc eröfrat Taschkend och Sa: markand. Nu känna fig de angränsande frame marna oroade od) hafwa wändt sig till den indi fia regeringen hwilken sökt lugna honom med af sende på MRyflands be arade fiendtliga arfigter. Men emiren synes icke wilja låta lugna fig. Skulle Ryssland werkligen framrycka emot Merv, så skulle Turkomannerna söka stydd inom hans område, och då kunde Ryssland gora honom answarig för deras förseeljer, litsom det i ett dylilt fall gjort ben persiska regeringen answarig för samma Tur komanstammar Lord Granvyille mille därför fäfta Gortschakoffs upmärksamhet på denna wigtiga frå: ga, då det i alla fall wore wiftigt, att ide gamla twister och trätofrön äteruplifwades. J alla händelser satte England för Indiens skull wärde på Afghanistans oa hangighet och wille häfda densamma. Furst Gortschakoff swarar den 21 janus ari. Han tackar jor lord Granvilles erkännande ai hans fredliga sinnelag. Afghanistan anser han frå aldeles utom Rysslands werkningskrets, och Schir Alis farhågor äro ogrundade. Ryssland påtankte ingen expedition emot Turkomannerna, ehuru en sadan kunde bli wa nödwändig om de sortfore med sina oroande ströftåg; äfwen i detta fall siulle Ryssland i eget intresfe söka att tukta dem få nära fina egna gränser som möjligt. Li kadana fredliga försåkringar hade ezaren ä wen gi wit lord Loftus. Det bälta medlet att från sig aflägsna faran hade Schir Ali däri att Han anwände sitt inflytande öfwer fina grannar till att afhälla dem från wåldsamheter, fom förr eller senare måste framkalla en rysk expedition. Detta råd trodde surst Gortschakoff, att den engelska regeringen skulle förmå att krastigast lägga emiren på hjärtat. För Ryssland och Eng land wore det det bäst, att hwardera på sitt Håll bemödade sig att göra sitt inflytande gällande til fredens förmån utan att däri låta fig störas af asiatista khaners och nomadhördingars intriger. Om dessa båda staterna mötte hwarandra med ömsesidigt örtroende och god wilja, få wore Mg net betryggadt i Centraiasien. Från Spanien ingångna underrättelser meddela, att striden mot carlisterna redan den 19 d:s blifwit upptagen längs hela linien. Efter hwad fransia och belgiska blad berätta, tydas carlisterna warit nödsakade att utrymma Santurce och Bors tugalete wid Nerwiors mynning, hwilka båda plats fer bli wit bombarderade af spanra flottan. Det tillägges att carlisterna föra fina fårade til Mmorrio, 34 kilometres från Portugalete, och att inne wånarna i Bilbao börjat äta hästkött. I fiftnämnda stad. fom beslutat att förswara sig til Nat AÖttorsta hn OÖ ..