Sundsvalls tidning – 25 april 1874, sida 2

— Ers furstliga nåd, genmälde Lacher. IIausvald fick ej veta något om denna varning och förestälde sig, att det var Annettes födelsedag, såsom wan inbillat honom, och att Ers nåde med familj fanns på landet. Detta kan jag beediga, om ett hedersord af en så ringa mänviska som jag, kan tillmätas någon trovärdighet. Lachoer ytrade dessa ord med häftig ton. Fursten teg — Ers furstliga nåde, fortfor Lachner, jag har ej avklagat Riemer för något förräderi emot sin husbonde, utan för ett sämre knep. som hade till följd, att fyra hederliga studenter behandlade som missdådare, deras förhoppniugar förstördes, och deras lefnadsplaner på det orättvisaste sätt utan minsta ransakning fördes oaktadt de kunde upvisa de utwärktaste betyger öfver sitt upförande vid universitetet. Jag och mina kamrater egna soldatståndet tillbörlig aktniog; men att dömas till att bela värt lif tjeva som simpla soldater kan ej behaga oss, då vi veta oss i sedernas renhet vara fullt jämgoda med de flesta af våra jämnåriga ibland herrar löjtnauter och i kunskaper dem ojämförligt öfverlägsna. — Honow och hans kamrater skall full rättvisa vederfaras, svarade fursten. Om saken förhåller gig så, är man Er en lysande uprättelse skyldig. För ögonblicket kan dock intet ske emedan det ännu alltid synes önskvärdt, att han spelar baron Kaunitz roll. En undersökning skall hållas, och om saken verkligen ätven skulle befinnas vara en oöfverminskad ungdomsdårskap, det vill säga, om Ni tre andra äro oskyldiga i saken, bar Ni full grund