Sundsvalls tidning – 21 april 1874, sida 3

hällets medlemmar för en olidligt hård beskattning, hwilken helt säkert ej kunde bäras utan ekonomift ruin för ett ide obetydligt antal af de ffattdragande medlemmar. ; att kommunalstadgans föreskrift ej blifwit iafttsgen wid beslutets fattande, få till wida att förr slaget ide plifwit remitteradt till drätselkammaren eller någon annan färfäld utsedd komits. Härimot wåga stadsfullmäktige anföra: att de mer än wål weta, det ett samhälle ide eger råttighet att för ett allmännyttigt ändamäl göra upoffringar så stora, att de icke kunna bäras af samtlige samhällsklasser, men att de fattat i frågawarande beflut just emedan de i likhet med de klagande klart upskattat Ånyttan af en järnwäg för hwarje famhälle samt ansett Åändamålet wara allmännyttigt, men i olikhet med de klagande för mena att de skattdragande, långt ifrån att blifwa utsatta för en olidligt Hård beskattning, twärt om lätteligen böra funna utgöra de afgifter, som i fråga warande beslut i widrigt fall möjligen kunde medföra; att de för sist nämnde frågas bedömande wåga påpeka, det närwarande bestattning härstädes up: går till tre kronor per bewillningskrona, samt att det tillägg fom järnwägslänet skulle medföra, ifall ide järnwagen lemnar någon behållen inkomst, skulle upgå till ej fullt 3 kr. pr bewillningskrona hwilket mgalunda kan anses såsom alt för betungande för ett samhälle, där all arbetsförtjenst är sa hög och penningens wärde få lågt fom i detta, hälst då bestattningen är gjord för ett ändamål som ensamt kan werka för alla klassers — de lägres dock mera än de högres — ekonomiska mwälbefinnande genom sänkande af priset på lifsförnödenheter. I detta afseende mäste ock ftadsfull: mäktige hänwisa till den trafikutredning, som finnes här bifogad och hwillen blifwit af fommi terade granskad och godkänd. Enligt denna trafikutredning skall järnwägen fårutom ränta och amortering å statslånet med wisshet lämna en årlig nettowinst af 5 7 procent å ett aktickapital af 2,070.000 kronor. Stads: fullmäktige behöfwa knapt anmärka, huru ofannos lift det måste wara, att en järnwög, som enligt noggranna beräkningar skall gifwa en årlig winst af kronor 208,000, ide skulle lemna någon utdelning als, men anse fig å andra sidan böra betona, att stadens inwånare men lätthet funna bära de afgifter, hwartill äfwen ett få ofannolift fall skulle föranleda. Beträffande frågans formella behandling hos stadsfullmäktige få de påpeka: att ehuru järmvägsftyreljens första hemställan till sullmäktige ide innehöll förflaget om fommunens aktieteckning, detta förslag redan den 19 fe bruari dock blef af stadssullmäktige själfwa upftäldt och såsom alternativ hänskjutet (fe bil. 2) till den fomits fom af stads ullmäktige nedsattes för utredning a det sått hwarpå samhället borde un: derstödja järnwägssöretaget, hwarförutom samma förslag öswerlemnades till fomitins ompröining ar det allmänna möte fom fomiten på fads ull: mäktiges anmodan sammankallat; att kommitterade i öfwerensstämmelse med full mäktiges och det allmänna mötets updrag före hart örslaget om aktieteckning till ömwerläggning såsom och af deras utlåtande synes, ehuru de för: ordat garantialteruativet på den grund och endast på den grund, att cnär detta alternativ anjågs leda till målet, staden tillgångar kunde anwändas sör andra behos; att förslaget om kommunens aktieteckning war föremål ör stadssullmäktiges överläggning och af flere talare nörordades redan wid deras sammanträde du 28 februari, ehuru det andra alternativet eller det om lånegaranti, då blef full: mäktiges beslut; att, då alla de frågor, fom böra utredas ins nan beslut fattats, ware fig om aktieteckning eller låuegaranti äro alldeles de samma, måste fommits terades utlåtande i a lseende på järnwägens fans rolika anläggningskostnad och räntabilitet gälla fåfom den i kommunaliördningens 36 föreffrifne utredning, hwilketdera alternativet blef ftadssullmäktiges beslut aj de tvänne, fom fommitte: rade hade öwerwägt; att salunda ärendet werkligen warit föremål för han utredning kommunalsörordningen föreskrifwer amt att stadsfullmäktige själfwa före frågans atgör raude blinvit tillsporde, hurnwida de ansågo ären: det behöjwa widare utredning än den fom redan skett, och) på ett enda undantag när beswarat rå gan nekande. Härwid torde böra tilläggas, att magistratens ordjörande mid stadssullmäktiges fam mantrade lemnade stadsjullmäktige fullständig up: lysning om beloppet af stadens uu warande skuld. Beträffande öfrige omständigheter, fom flaggan: derna widrört, få stadskullmäktige anmärka: