Keljsarinnans Grenadierer. Historisk roman af Theodor Scheibe. Öfresrättning för -Suudsvalls Tidning N. K. (Forts. från n:r 43.) — Om denne skurk inte ligger i komplott med den maskerade förrädaren, tankte Lachner, så vill jag hela mitt lif igenom ej äta annat än kommisbröd! Kaunitz är en dålig fysionomist, ty ur Rismers ögon framtittar falskhetens och hyckleriets djefvul. Och så undrar fursten och juden, att man vid undersökningen ej fick tag uti hufvudskälmen. Hela saken har råkat in på en orätt väg, och det är högst nödvändigt, att jag snart kommer i tillfälle att tala med Kaunitz. När Lachner hunnit så långt i sitt resonnemang bemärktes han af Riemer, som genast skyndade emot honom och sade: — Rödt, medan han på samma gång bugade sig djupt. — Grönt, svarade Lachner. Härmed voro de bestämda igenkäuningsorden vexlade. Hofmästaren presenterade därefter Lachner såsom baron Kaunitz för sällskapet, som därvid artist npstod och hälsade på kouom. Därfter presenterade han för honom sig själf och hjeslagarne. Den förste bland de nypresenterade var visserligen ej obekant för Lachner, ty det var den gamle tygmästaren Siebner. Denne satt vid sidan af det omtalade fruntimret. Min blif