lokalen, till hwilken karta han beredwilligt munt: ligen meddelade förflarande tert wid hwarje för rekommande anledning. Sedan mötet uttalat fig bl. a. för en tilltänkt opinionsytring om norrländska järnmvägsbygnader: nas skyndsamma bedrifwande, företogs enligt bes stämmelsen i sallskapets stadgar wal of en fomite för denna krets af sällskapets werksamhetsområde. Dödsfall. Natten till förliden tisdag afled i Upsala efter nägon tids sjukdom aseptinens upfinnare, fabriksegaren Henrik Gahn. Den aflidne mar född den 1 april 1820 i Falun, blef år 1838 siudent i Upsala, elev i Falu bergsskola 1841, i jarntontoret 1842 samt deltog 1843—1847 i de på järnkontorets bekostnad försiggående geologiska undersökningarne. Blef sedermera fågmwerks: och egendomecgare i Helsingland, från hwilken provins han flyttade för att 1862 bosätta fig i Upsala, där han är 1868 uptäckte aseptinen. År 1847 blef han gift med Maria Elisabeth Nordlinder, som jämte 9 barn förjer honom. Outtröttlig wertsamhet fan man med få ord säga utgjorde den mannens hela lif och karakter. Hans stora kunskaper i kemi och hans snille ledde honom till uptäckten af aseptinen, hwarigenom han på en gång höjde fig till rangen af europeist rykt: barhet, säger tidningen Upsala. Störd kvinnofrid. Fabrikör Aug. Lamm blef i onsdags i polisdomstolen i Stockholm dömd till 200 kronors böter därför att han, lördagen d. 21 mars på aftonen, dels förfördelat twå fruntimmer å Gustaf Adoljs torg, dels, då deras manliga ällskap tillstadeskom för att skydda dem, å denne bar waldsam hand, hwarjämte Lamm dömdes att ersätta den misshandlade med fordrade 50 kronor och dessutom utgifwa witnesersättning med 6 kr. Karl Folkunge, professor Dietrichsons nya dramatiska dikt, upfördes i tisdags afton på Stora teatern och följdes med all den upmarksamhet, den förtjenar. Hr Swartz, som har hufwudrollen, blef manga gånger inropad och efter represöntationens slut inkallades jamwål författaren. Kommunikationen med ångfartyg detta år melan Stockholm och Wisby tommer att taga un början i morgon. Hallsbergs folkbank utdelar i är 8 procent och eger nu omkr. 20,000 kr. i egna medel. En fest af owanligare beskaffenhet egde i tis dags rum i andra lifgardets fafern. Det war. namligen på dagen femtio ar sedan fanjunkaren och swardsmannen Carl Gustaf von Utfall inträdde i tjenst wid regementet. Redan kl. 5 på morgos nen öfwerrastades den gamle of revelj, fom ut: fördes utanför hans bostad i kasernen af hela tes, gementets mufiffår under anförande af dep direvx tor Xl. 11 på f. m. woro få wäl officerare som underofficerare samlade, hwarwid setundschefen, generalmajoren grefwe Lagerberg, i ett gripande tal tolkade fanjunkaren von Utjalls pligttrogenhet och redbarhet under de flydda femtio aren samt tillkännagaf att konungen, sasom ett bewis af sitt wälbehag. tädts tilldela hr von U. en medalj i guld af åttonde storleken, för trohet och nit un: der 50 ärs tjenft, att i blått band å bröstet bä ras. Sedan därefter officerskären samlats i fina rum, öfwerlemnades af generalmajoren å officers: färens wägnar och fom bewis på dess högaktning till hr von U. ett större, utmärkt wäl arbetadt etui, innehållande knifwar, gafflar, mats, defertoch teskedar, ett dussin af hwarje. Förut på för middagen öfwerlemnades till honom från hans kamrater inom undetofficerståren, geuom en deputar tion, en större ech twå mindre pokaler af silfwer. Den gamle hedersmannen, som wid sina sjuttio år ännu dagligen är i tjenst, mottog under djup rörelse alla dessa ynnestbewis. Femte artikeln spökar. Cu tidning i Ber lin (Deutsche Zeitung) berättar att konung Oscar bar utarbetat ett förflag till öfwerenskommelse mellan Preussen oh DamnarE angående mwerkräl: lighet af femte artikeln i Pragfreden. Däri lof: wade Preussen Österrike att låta de nordliga di strikten af Slesvig rösta huruwida de wille för blifwa förenade med Tyskland eller återgå till Danmark. Som bekant, erbjöd sig Preussen år 1867 att låta anstalla sådan omröstning, få wida danska regeringen dessförinnan wille itläda sig wissa förpligtelser till skydd för de tyskar som woro bosatta i de socknar, hwilka lunde återfalla till Danmark. Men danska regeringen wägrade att lemna de begarda garantierna, och följaktligen blef det ide heller någon omröstning af, halst öfterrikiska regeringen, hwilken är den enda part fom bar rätt till talan i denna sak, aldrig frågat efter det wilkor i freden, fom den hade låtit insatta, för att göra kejsar Napolcon ett nöje. Konung Oscars förslag sages ha warit frame lagdt för danska regeringen och blifwit gilladt af henne. Det skall nu företes för preusfista regeringen. Öm detta är sannt och om twisten kan blifwa bilagd, få är Nerden att gratulera, i synnerhet om H — H 33. Å 2 A.. S. .. 21 . —