Sundsvalls tidning – 31 mars 1874, sida 2

— För att förbättra Ert läge och i nägot minska Era bekymmer. Dessutom önskar jag att Ni öppet och ärligt svarar på hvarje fråga, som jag ställer till Er. — Så sannt mig Gud hjälpe, svarade hon, skall jag upriktigt svara Er! — Huru länge har Er man varit död? — Ilalfannat är. — Ilade Er man hemligheter för Er? eller rättare sagdt, tror Ni Er vara underrättad om alla hans företag? Evkan rykte på axlarne med betänksam min.. Min man, sade hon, var i öppenbet ingenting mindre än ett mönster för äkta mäkenn. — Ilar Nialdrig hört talas om en Eufrosyne? Den gamla frun sänkte blicken till marken och teg. — Om den Eufrosyne, aplyste Lachner, som Er war synes hafva känt noga. — Nadige herre, fortsatte frun, jag kommer att ställa Er föga tillfreds med mina svar. Om deona Eufrosyne vet jag knappt mer än att hon funuits till. — År då denna dam död? — Dam? — För god tid sedan blef jag bekant med en herre, som bad mig upsöka Er man, hos honom fråga efter Eufrosyne och låta honom föra mig till henne. — Ursåkta mig; men hvad vill Ni Eufrosyne? — Jag bar vigtiga updrag till derna dam. — Min käre herre, svarade hon, hvad Ni håller för ett fruntimmer, är ingentivg annat än lösen för ett hemligt sällskap, som tagit ett olyckligt slut. En af herrane har blifvit skju