Sundsvalls tidning – 31 mars 1874, sida 2

— Mycket väl. Han hette grefve Turkowsky — Bor hav kvar i Wien? — Det var han, som blef skjuten här! —Huru länge är det sedan? — Det är ganska länge sedan. En höst var det för ungefär tre år sedan. Vänta Ers nåd, det kan jag uträkna efter min mans dödsdag. Det var för 27 manader sedan. — Hvar blef Turkowsky skjuten. — I stadsgrafven Karlen var reutaf själf skulden till sin ofärd. Ett år förut föll han i rättvisans händer, och då befanns det, att han förut var offiser uti kejserlig tjenst och begatt ett förräderi samt därpå rymt. Han dömdes till döden, men benådades den gången till fängelsestraff, som han skulle utstå i Olmytz. Med en underoffiser till hjälp fann han då tillfälle att fly. Så vida mitt minne ej sviker mig, berättade wmig min man att han på en spatsertur dödade väktaren, som beledsagade honom, och därefter rymde. — I Wien hade han en kärleksfärbindelse med en viss fru Pignitzer, till hvilken han skall hafva skrifvit ifrån sitt gömställe. Likaledes sade man, att hon förledt honom att komma till Wiens granskap, genom att förspegla honom, att hon ville komma till honom och fly med honom till utlandet. Såsom säkert anse hans vänner, att denna dåliga kvinna förrådt honom. Han greps uti Bråhl och fördes därifrån till Wien, där ban stäldes för ståndrätten, — Var han inte en vacker karl af några och trettio års ålder mäd ett mörkt helskägg? — Ja, Ers nåd, han var en bildskön herre med smärt växt.