Sundsvalls tidning – 28 mars 1874, sida 2

— merhällit underrättelsen om hans död, då kammarjungfrun kastade sig till mina fötter och tillstod, att hon öfverraskat honom på hans rum, da han af en hvit deg gjorde piller, som han I lade uti en röd dosa. Emellan dessa båda personer herskade sedan längre tid en osedlig förbindelse, och då jag erfor detta, skulle flickan I lämna huset. Då mia Systerson, såsom jag ö nämnde, öfverraskades af henne, sade han till henne: — Kom, Babette, och bjälp mig att tillreda 2 G essa kulor, det finnes ett läkemedel däri, som Åskall bota gubbens narraktighet och egeusinne. Flickan efterkom hans önskan. Därpå begärde I I Å han tysthetslöfte, lofvade kenne äktenskap och Syste henne. ; — Efter denna bekännelse tog jag ett af dessa I piller, inlade det uti ett stycke kött och gaf en hund att äta däraf. Några minuter efter det bunden fått sin förtäring, började han att darra, ögonen blefvo röda, och skum samlades utanför Munsen. Jag skickade genast efter eu läkare, för att effva akt på hundens tillstånd; men då denne kom, var han död. Villernas undersökning stälde det utom alt tvifvel, att de voro bemängde med det skarpaste gift. Nu begriper Ni, herr baron, säkert min glädje öfver den unge herrns död. Hade Ni ej ihjälstuckit, honom, skulle pigan säkerligen ej aflaut denna bekännelse, och jag hade redan haft ett piller i kroppen, eftersom jag i dag tänkte börja kuren. Er har Jag att tacka för ett lif, eom för Mig måste vara af så mycket högre värde, då Jag ej besitter mer än ett exemplar däraf. j gj fir ING