Sundsvalls tidning – 21 mars 1874, sida 3

förslag, då man fruktar att regeringen äfwen skall utnämna hertigen af Aumale till senator och ställa så till, att han blir senatens president och därigenom finge utsigt att en gång stå i fpetsen för re publiken. Regeringen ämnar ej framlägga det nya förslaget förr än i sammanhang med 30-mannautskottets framläggande af de konstituerande lag: förslagen för befastandet af septennatet för att bringa mäljättet till den nya kammaren i öfwer: ensstämmelse med dessa. I den makt senaten stulle komma att få ingår rättigheten att jämte den erefutiva matten uplösa deputerade kammaren. Presslagen framlägges för nationalförsamlingen efter påstferierna 15 rojalistiska deputerade från Bretagne föresla ett klandervotum mot Gambetta, fom wid befästandet af lägret mid Conlie under kriget satte de politisla intressena öfwer det nationala förswarets. Den fomite, fom blifwit tilljatt för att behandla den imellan Rouher pa kejsarinnans wägnar och fransta regeringen afslutade konventionen om den kejserliga sivillistan, Höll ett sammanträde den 4 d:s, wid hwilket Nouher war närwarande. Han upmanade komitin att pastynda fina arbeten, emedan kejsar Napolcons förmögenhet mar mycket med: tagen genom pantförstrifningar, och då det more önslligt, att det nu warande beslaget på hans egens dom måtte blifwa uphafdt, få att den kunde jäljas och stulden betalas, särslildt den till Crådit Foncier. Rouher förklarade, att han wore mydet böjd för en förlikning, men om fomiten ginge för trängt tillwäga, mille han wädja till domftolarne för att få slut på saken. Sammanträdet fit sitt egentliga intresse därigenom, att general Palikao lemnade uplysningarne om tillkomsten af de fine sista samlingarne i Fontainebleau, hwilka han för öfrigt förklarade tillhöra kejsarinnan, liksom de ffänfer, offiserare och foldater erhållit af krigsbytet, ansägos wara deras egendom. Han påftod, att efter Pekings intagande ide försiggätt någon all: män plundring of Sommarpalatset, men att efter palatsets besattande en engeljt-franft kommission blifwit utsedd för att werkställa delningen af pas latsets dyrbarheter. Sommarpalatset i Peking besiod af 20 olika paviljonger, hwardera med sitt bestämda ändamål. Det hela war kringslutet af en hög mur, 2 mil i omkrets. Alt hwad fom fans dårinom delades i twå delar, af hwilka fransmän: nen behöllo den ena, den andra öfwerlemnades till engelsmännen, fom salde sin anpart till handelsman i Peking och därefter delade sins imellan den erhallna penningesumman. Men fedan uptäcktes i kållrarne en stor mängd dyrbarheter oc) 800,000 francs i guld och silfwer. Detta byte delades äfwen och hwarje soldat erhöll 100 francs. Den nämnda kommissionen bestämde nu, att en del af bytet stulle som stänk öfwerlemnas åt öfwerbefälhafwaren. Soldaterna begärde för fin del, att största delen af bytet Fulle öfwerlemnas till ej: sarinnan, af tadsamhet för den scharpie hon sändt dem. Enligt Palikao utgör just denna del af by: tet det kinesista mufect, fom nu är taget i beflag. — För öfrigt pästod han, att det war engelsmän nen, som stuckit palatset i brand, od) att franska soldater icke plundrat i en enda kinesisk by. — Man tror imellertid om sivillistans öde, att fomiten ide stall inlata fig på någon underhandling, så wida icke konventionen blir betydligt förändrad, säärstildt i den riktningen, att samlingarna i S:t Germain, Pierrefonds och Fontaineblean fortfa: rande blifwa franska statens tillhörighet. England. Ett telegram från sir Wolseley med: delar att ashantiernas konung begärt fred och sändt 1,000 uns guld sasom afbetalning på frigsfoftnaderna. Sir Wolseley mottog den 13 februari fändebud för att underhandla om fred och frida freds: traktaten till Kumassi för att undertecknas. De sista engelska trupperna ssulle insteppas den 24 februari. Paris den 16 mars. Pays innehåller en korrespondens från Chiselhurst af följande innehåll: Söndringen mellan den er-fejferliga familjen och prins Jerome Napoleon är nu fullständig. Den sist nämnde har nämligen wägrat att infinna fig wid prinsens myndighetsfeft. Chiselhurst den 16 mars. Kejserliga prinsens myndighetsfest egde rum under ett högft talrikt tillopp af deltagare; flera tusen inträdeskort woro utdelade till de fransta gåsterna. Hertigen af Padua Höll lyckönskningstalet. Prinfen tackade för den trofasthet, hwarmed kejsarenes minne bewarats, anmärkte att, i trots af det genom Mac Mahons lojala hållning framkallade förtroendet, den allmänna opinionen uttalade fig för ett wädjande till folket, samt förklarade fig willig att underkasta fig landets afgörande, ware fig att detta blefwe till fördel för den nu warande regeringen eller att Napoleonsnamnet å nyo utkomme ur walurnan. Baxonne den 16 mars. Serrano säges hafwa 23,000 man och 90 kanoner; karlisterna 35,000 man. Deras ariilleristyrka är obekant. General Loma konsentrerar 8,000 man wid Miranda för att falla karlisterna i ryggen. I HH Cjäfarfgunderräftelfer