C San utlandet. Tyskland. Den tyska och österrikiska pressen sysselsätter fig för närwarande lifligt med ett jams tal, som en ungersk författare och deputerad Jokai haft med furst Bismarck och offentliggjort i den of honom redigerade tidningen Hon. De ungerska och tyska tidningarna anmärka med nöje, att Bismards utlåtanden innebära en afgjord dementi emot de i Augsburgs Allg. Zeit. och annorstädes framställda gissningarna om det nya fejfarförbundet. Efter en skildring af fin mottagning och en temlig n smickrande bestrifning af furst Vismards personlighet, öfwergär hr Jokai till det politiska ämnet för deras samtal. Bismarck skulle hafwa ytrat: Det är nödwändigt, att wi det mellersta Europa hafwa en fast konsoliderad stat fom Öfterrife:-Ungern. Detta hade jag klart för mig redan 1866, då jag styndade att sluta fred emot fleres begäran. Tyskarne skola regera på denna och magyarerna på andra sidan Leitha. De öfriga stammarne lemna goda soldater, men ftatsmannainsigter, bildning och förmögenhet finnas endast hos tyskarne och magyarerna. Allal follen fom: manhallas af en gemensam historia. Att grunda en mängd småstater i östra Europa är omöjligt Därföre måste den nu mwarande federationen imels lan Osterrike och Ungern upråtthallas. Eder Di: storia är gemensam; afwen genom edra frig hafwen J kommit närmare fwarandra. Efter Jos kais anmärkning, att ungrarne upriktigt önskade förbundets widmakthållande, fortfor Bismarck: s(Sder mission funna de andra angränsande ftaterna icke upfylla. Eller behöfwer Tystland kanste ännu fler genom prestwalde undergrafda provinser? Wi hafwa nog att göra med CEljafs Lothringen uch den danska gransstriden; om icke geografiska förhållanden twungit oss, få stulle wi ide bemäktigat of en tum af Frankrike. Detta land är en oförsonlig wild fiende. Om wi uns dantaga kocken, sträddaren och frifören, få är alt det öfriga rödstinn. Fag stulle önska, att mi kunde göra oss kwitt de bekymmer, wi redan ådra: git oss, och till Omterrike hafwa wi ingen begärelse. Och hwad stulle wi egentligen göra med Wien fom gränsstad? Wien oc Ofen-Pefth hafwa den mission att i öfter blifva vita medelpunkter för handel och sivilisation. Den tyska ministär, fom wille göra eröfringar ifrån Österrike, wore wård att hänga. För min del wore jag i ständ, om de österrikiska provinserna wille twinga sig på oss, att börja krig emot dem. Om den orientaliska frågan ytrade han: Jcke heller där finnes något för Ryssland att eröfra. Hwad skulle det Då göra med Konstantinopel, om det finge detta till skänks? Man bör weta, att det funnes twå flags ryft politik, en i Petersburg och en Konstantinopel. Så snart ett sändebud afgår till Konstantinopel, blir han genast en lekboll för de öfriga europeiska såndebuden, fom ständigt hysa agg oc hat iill hwarandra; de gräla, intrigera oc) göra i euro: peist politik, fom om detta wore deras upgift, ända tills de hemkallas. Om I hafwen obehag af ryska intriger, så funna dessa endast härleda fig från Konstantinopel och ice från Petersburg, hwadan de heller ej hafwa någon synnerlig wigt. Czaren och den ryska regeringen wilja upriktigt freden. På Jokais ytrade farhågor med affeende på tronombytet swarade Bismark: Tro mig, den ryske tronföljaren skall widhålla samma polis tik, som den nu warande czaren följer. Han är en god familjefar, som älskar fred och ro, och som alldeles ide har i sinnet att förbereda Tamerlans ska eller Napoleonska fälttåg eller utföra Peter den stores planer i hans testamente; han är nöjd med att lefwa lycklig i kretsen af fin familj. Från detta Håll är intet att frukta. Med den wigt, som fästes wid dessa ytranden, komma de helt säkert ide att blifwa utan inflytande på de öfterrikiska förhållandena Endast med Tysklands bi: stånd kunde det lyckas magyarerna att uphäfwa sin förbindelse med Österrike, och när ingenting är från detta hållet att wänta, så skola helt säkert de regeringsfiendtliga partierna fuma fina fträfwanden fåfänga. J förbund med Tyskland och Nyssland skall Österrike med lugn kunna fullfölja sin rckonstruktion och så medelst blifwa wuxet utförandet af fin omisskänliga mission i östra Curopa. Köln. Zeit. begagnar tillfället att prisa den upriktighet, hwarmed Vismark äfwen i enskilda samtal framlägger fina äsigter om de politiska förs hällandena, och menar, att sådant fan endast den göra, fom drifwer en fullkomligt upriktig och lojal oitik. 7 Frankrike. Det franska trettiomanna-utskottet, som är tillsatt för att granska de nya författningslagarna, har, enligt ett telegram till FTimes af den 6 dennes, beslutat att hwarje kandidat till nationalförsamlingeu skall wara minst 30 år gam mal i stället för fom hittills tjugofem, och att officerare i armäån, antingen de äro i aktiv tjenit eller ej, icke funna blifwa deputerade. Enligt anora meddelanden erfordras til walbarhet att fans didaten har fast wistelseort, hör till de ffattftyldiga eller innehaft en offentlig tjenst inom det devartement. för hwilket han säfer att hsjfma mal