Sundsvalls tidning – 14 mars 1874, sida 3

intresse, emedan öfwerläggningen om ElfaB-Lothrinz gens nu warande fällning då fortsattes. Tillströmningen af äskädare war owanligt stor, och polis mäste till och med ingripa för att stingra de människomassor, fom samlat fig utanför parlamentet. Deputeradena Guerber och Winterer m. fl. från Cljaf-Lothringen hade föreslagit att uphäfwa den godtyckliga diktatorsstyrelsen af dessa provinjer. Guerbers tal war hufwudsakligen af följande lydelse: ÅJag föreslär, att art. 10 i lagen af den 30. desember 1871 uphäfwes och därmed äfwen den diktatur, som denne stadgar. Genom nämnda artikel har öfwerpresidenten i Elsass fått en matt, som ingen monart i Europa har, ty han är berättigad att anwända hwilka förhållningsregler fom hälst, som efter hans mening äro nödwändiga för ordningens uprätthällande. Artikeln innehåller twå delar; i den första tillevfännes öfwerpresidenten en oinskränkt diktatur. Det hänwisas till en franst lag, som utkom under Ludwig Filip och som war utfärdad imot revolutionen, men denna lag inne: höll, att nationalförfamlingen wore berättigad att förklara landet i belägringstillstånd, när fara wore å färde. Men nu har man gifwit en enskild man samma makt, och denne man är en öfwerpresident, fom ensam skall afgöra, om fara är på färde eller ide, fom har matten i fina händer för beftändiat. En sädan jätte kan naturligtwis icke låta bli att flå omkring fig med armarne blott för att wisa att han är en jätte. (Munterhet). Mine herrar, kan icke en diktator taga fel, kan han icke tro sig se en fara där ingen finnes? Kan han icke blifwa förd bakom ljuset af polisen? Öfwerpresidenten kan döma till fängelse, landsförwisning och död, ty hwad han beslutat, kan han med wapenmakt drifwa igenom. Ett sädant tillständ mäste werka förstörande på befolkningen. Och då öferprefidenten misstagit sig, behöfwer han blott bikta sina synder för rikskanslern, och denne sänder honom då pr telegraf fullständig absolution. (Munterhet). Jag wil ide utförligt omtala, huru denna dikta: tur uprätthålles, men jag will dot lemna exempel på, huru en man fon missbruka sin matt, utan att han will det. Den personliga friheten och föreningsfriheten, som wi anse fåfom nägot förträflligt i Tystland (bifall), har, litsom pressen, blifwit undertryckt. Wi hoppades, att man skulle stänka of dessa friheter som morgongäfwa wid annexionen. Ja, det trodde också generalvikarien Rapp i sin barnsliga oskuld, och doc blef han utwisad ur lan: det. (Munterhet). Han begid swära förbrytelser, Först stiftade han en liten förening, därefter be talte han penningeböter för katolska föräldrar, fom ide wille låta fina barn gå i protestantiska skolor; jag tror det war 140 francs. Öswerpresidenten wille ide tillåta föräldrarne att för deras egna medel anställa en katolsk skollärare, oh Rapp blef förklarad för uprorsstiftare och mäste fly til Bel fery Under de tre är diktaturen warat, har man landsförwisat 50,000 s. k. uprorsstiftare utom 2,500, fom friwilligt utwandrat. De elsassare, fom upper höllo sig i Frankrike och som röstade för detta land, förbjödos Jevermera att äterwända, så att man i alt utwisat 434,000 elsassare. Man har ide wunnit något därigenom, ty J kännen befolkningens nuwarande stämning. Jmot pressen har man ide gått mildare till wäga. En redaktör blef stäld för krigsrätt; med hela fin familj måfte han resa til Danzig för att där dömas, därefter sändes han till Mählhausen, och slutligen frikände man honom. En annan hotade man med ftegel och hjul. (Pro tester). Jag trodde, att man här funde tala i lik: nelser. (Nunterhet). Mannen fföt fig i förtwifs lan en fula för pannan i Strassburgs fängelse, men Jan iföt illa och undgick därigenom döden. En tidning blef indragen, emedan hon skrifwit i religion. Ör öfwerpresidentens oförgripliga mening war, att religion i wåra dagar äfwen år politik, och om politik får ingen tidning skrifwa. De talrika regeringswänliga tidningarna funna därimot göra hwad de wilja, och det föreföll mig imellans åt, fom om i Strassburg en organist fatt och fpe lade på orgel, och alla tidningarna började då spela samma melodi. (Munterhet). Man fmutskastade of på det gemenaste i dessa tidningar, alla kandidater till riksdagen förtalades och skymfades utan att wi hade något medel att förhindra det. Sa, mine herrar, J willen bannlyfa den franske onde anden, men J hafwen upnått just motsatsen, ty sympatierna för Frankrike äro nu längt större än för tre är sedan. Wi älska friheten och hata träldomen, och emedan wi i andligt hanseende bes malt som trälar, hafwa wi deu nu warande örwaltningen och styrelsen. — J hafwen i dag hört mig utan afbrott, och jag tager detta som eti godt tecken. J weten, hwilken julgäfwa J borden gif: wa of; wi begära intet bestämdt, men stryken blott ett tjockt streck öfwer 10:de artikeln, det är det enda wi önffalt CLifligt bifall från elsassarne och centern). — J samma anda talade Winterer och Windthorst (å centrumspartiets wägnar). Men sedan förbundskommissarien Herzog bewisat nöd wändigheten af i fråga warande artikel, emedan ropet om revanche ständigt hördes från Frankrike, och sedan furst Bismarck upträdt och uttryckligen fordrat förkastandet af elsassarnes Förffag ssåfom