Sundsvalls tidning – 7 mars 1874, sida 2

Kejsarinnans Grenadierer. Historisk roman af Theodor Scheibe. Öfversättning för Sundsvalls Tidning N. K. (Forts. från n:r 26.) Det får ej ske, sade Lachner. Den älskvärda Emelie får inte försvinna från verlden och från mig. Hvilken svart tanke omtöcknar hennes sinne? Jag fruktar för henne. Hon har lefvat! Vill hon med dessa ord låta mig veta, att hon ärnar söka döden — alt vill hon lämna ; egendom, väninna, farfader! Jag mäste redan i dag tala med henne. Före duellen blifver det icke möjligt; men strax därefter flyger jag till henue. Min motståndares skicklighet gör mig ej det minsta bekymmer. Jag är öfvertygad därom, att jag snart skall affärda honom. Emelie, gudomliga kvinna, alla medel måste jag upbjuda, för att omstämma dig! Siegmund kom tillbaka med ett visitkort från öfversten, på hvars baksida stod skrifvet: Klockan half 12 träffas vi på esplanaden framför skotska porten. Dina trogne Löwenwald. — Klockan är redan 11, utropade Lachner, då ban tittade på det guldur, som Freiberger aftonen förut förskaffat honom. — Låt genast spänna för! Den unge hebreen blef stående och genomsökte ängsligt alla sina fickor. Jag tor. jag har förlorat det, sade han.