Sundsvalls tidning – 26 februari 1874, sida 3

men de kunde icke hejda krigets gång od) hafwa icke wid fredsslutet kunnat skaffa Frankrike bättre wilkor. Fcke häller francetiedurs-ofoget hindrade wåra operationer en enda dag, men framtwingade i wår krigföring en karaktär af härdhet, fom mi kunde betlaga, men ide ändra. De prosesser, fom i dag efter tre års förlopp dyka upp i Frankrike, gifwa Eder en bild af den förwildning och de fafor, som äro en oundwiklig följd aj en sadan åtgärd. Sten är den, att då man bewäpnar en nation, få bewäpnar man utom hennes goda — äfwen hennes dåliga element — och dem har hwarje na: tion nog af. De förstnämada äro helt wisst i ofantlig grad öfwerwägande. Men hafwa wi icke själjpa genom wåra borgarebewäpningar gjort den erfarenheten, att de pålitliga blifwa ledsna wid foten, förswinna i all tvfthet od) lämna mars fen fri för de opålitliga. Det går raftt att få acmwären utdelade, men det går ide få raskt att så dem tillbata (munterhet), och tron F måyända ide, att mi här hemma hafwa aldeles samma elle ment fom dem, hwilka efter kriget fingo herramwäls det i Paris OM äfven om wi ännu ide hade dem, så skulle man nog förja för, att wi finge dem annorstades ifrån. Det har sakerligen wisst warit manga importerade bland de hjaltar, som i fransåa hufwudsstaden förstörde minnesmärkena on Frankrile; ära. Gud förbjude, att wi nägonsin stulle fomma ait gifva sådana personer wapen i händer! owad nu den stående armeen beträffar, få will jag särs ildt warna Eder emot att göra frågan därom till en budgetssråga. Jag met wet wäl att de ärade medlemmarne tro fig just böra fafthålla detta för att wårna om landtdagens obes uritliga cch obestridda rätt att bewilja skatter. Men, m. h., jag ber eder, taga i öfwerwägande, om I itle genom att handhafwa denna rätt just kranken den rättighet, fom landet har att göra rän ing på eder medwerkan i en fråga, där det är tal om rikets beftånd. Fag finner det mycket önfi ligt att ide komma in pa ett nytt provisorium, utan att ändtligen en gång få bestämdt hwad Tyskland skall betala för ex tyst arme Om I blott ären öfwertygade, att mi, da wi taga betraktande förs hallandena i in: oc utlandet, icke funna hafwa mindre an 401,000 man på benen i fredstid, och om det efter moget öfwerwägande och noggrann undersofning bliswer bestämdt, hwad en sadan siyrka kostar, få jtullen i sakert afstå sran att hwarje är debattera om, bewilja eller neka den erforder: liga summan. Det maste nodwändigt fattas be slut om en ständig fredsstyrka för en längre följd af är. Genom att gora andringar däti, inträder oiaierhet i alla de många omfattande förberevels fer, som måfte träffas langt förut oc det i de minsta detaljer, sawida I med lugn och tillförsigt siolen kunna emotse anfall utifran. Jag ber eder betänka, att werkningarna af hwarje nunskning of dessa tal skola kannas i 12 ar och att ingen af of fan förutse, om wi unger loppet of dessa 12 är siol hafwa fred eter fria Voy. till och med den bäste fan ide lefwa i fred, då hans granne icke will det; men jag hoppas, att wi stola kunna wisa werlden, att wi byswit en måltig nation, en srepsålskande nation (bifall), en nation, som ide behöfwer krig för att sorwarswa sig ära och fom ide heller aträr det för att göra erofringar. Jag met werkligen ide hwad wi ssulle göra med ett stycke of Franlrike eter Nyssland (munterhet). Jag hoppas, art wi en följd af ar icke blott ola funna bewara. utan afwen påbinda fred. (Mycket bra!) Mahaanda kan werlden salunda öfwertyg is om, att ett mäktigt Ty land midt i Curopa är den bär sta borgen för Europas fred. Pen för att iunna pabjuda ifred måste man wara rustad till krig, och efter mm åsigt siola wi genom mår omrostning nu antingen saga, ett wi under muvarande polis tira forhallanden i Europa ide behöfwe en stäende och stridofardig här, etter bewilja, hwad fom derz till beyöfwes. (difligt bifall) — Sedan eit par talare derefter uptradt, hanwisades arendet iill ett ut ott af 28 medlemmar. Paris den 20 februari. Journal offisiel meds delar ett sirkulär från invifesmininern i anledning af en inbjudning från den bounpartiftiffa komitän i Paris, fom anmar fira kejsarprinsens inträdande i myndighetsäldern Sirkularet upmanar profet terna tiil att waka öfver det nationalförfjamlins gens saverana rätt ide å sido sattes samt att förs hindra all öppen propaganda och ämbetsmännens deltagande i manifestationen, bwilten har en poli: tisk tarafktär oc litt kunde framsalla den förmos dan, att regeringen, om den läte saken opåtaldt passera, eriande prinsens rätt att regera öfwer Frarkrike. Madrid den 22 jebr. Karlisterna hafwa, efter 6 ummars strid, intagit Binaros. — Moriones fär wid Castro, avantgardet wid Sommorostro. —— ————————— ———