Sundsvalls tidning – 24 februari 1874, sida 3

ett intressant föredrag, af hwillet framgick, i hmwils fen betydunde grad statsskulderna ökats genom lättheten för regeringarna att låna penningar, sedan nu stora rikedomar på grund af järnwägar, ångfartyg och telegrafer samlas hos folken. Så upgick ar 1848 hela summan af alla statsskulder till 1,700 millioner pund sterling (1 pd. ssterl. oms kring 18 fronor), men år 1873 till 4,680 millioner pd. sterl. Från 1848 till 1854 uptogos årligen lån till ett medelbelopp af 20 mill. pund, från 1855 till 1860 till ett medelbelopp af 50 mill. årligen. Ester 1860 hade amerikanska kriget, preuss filf-öfterritiffa, tyskfranska sriget wäldiga län till följd. Från 1861 till 1863 länte man 200 mill. pund ärligen. Skulle man fortfara på detta sätt, då skulle ännu före detta ärhundrades utgång samtliga statsskulder upgå till den swindlande Höj: den af 10,000 millioner pund och på folken wälta en årlig ränta af 500 mil. pund. För att funna rätt bedöma den, bör man erinra sig, att den slulle upgå till lifa belopp med samtliga eutopeis ffa och nordamerikanska staters nu warande ins komster. — Baxter uplyste widare, att Englands statsskuld, som ar 1848 war 280 millioner pund, sedan dess minskats till 785 millioner pund. RyBland, Frankrike och Förenta Staterna hafwa un: der samma tid semdubblat fin; Österrike oh deg grannar hafwa tredubblat; Stalien, Turkiet och Egypten hafwa bragte nära fin bankrutt. Spanien oc) dess kolonier hafwa äfwen tredubblat fin stuld. Baxter slutar med antagandet, att för framtiden frola lån för ide inkomsibringande ändamål blifwa sallsyntare, men därimot lån för produktiwa ända: mål ymnigare.