. 7 ST en gång ett fuktigare klimat under det där funno stogar. Pyramiderna witna om att Egypten sedar ärtusenden tilbata warit regnlöst. — En lärar i stogehushallniug i Finland har nyligen uptagi till bejwarunde denna fraga, om inflytandet pc klimatet af stogens nedhuggning, och har funnit att inga historiska witnesbörd slyrka de hörsagor som i detta fall warit och äro gängse. Wi kunne gå till wåra egna nakna kuster i Bohuslän för att finna, att hwad futtigheten widkommer m ide äro mera wanlottade än den öfriga delen aj landet. ) Hwad åter bränsletillgångarne widkommer, så må wi ide glömma, att wärt land i detta fall helt wisst gömmer större tillgangar under jorden — i torfmossarne — än ofwan jord. Skogswardens och skogsodlingens betydelse kan ädagalaggas med sa goda skal i alla fall, att man ej har af nöden att tillgripa falska skrämskott. Ur nyttans synpunkt möter här tillgången till bygnadswirke för wåra hus, bränsle på härden, stuggans swalta och skyddet mot windarne wid wara hem. Det ligger en oändlighet af trefnad och gagn uti dessa trad, för hwilkas mård och ups dragande wi dock göra så litet. Och dod är are betet där få tadsamt. Efter blott ett tiotal af är eller något mer har plantan upwuxit till ung: skog och efter åter ett par årtionden funna mi fitta under den af oss fjalfwa updragna almens eller lindens stugga. Man kan saledes icke nog warmt lägga på wårt folks hjärta wigten och wärdet af skogsodling och wärden om den redan upwuxna fkogen. Detta tal har ej heller warit förgäfwes. Stor ifwer har waknat i flera trakter af landet i detta hänseende, och det finnes orter, hwarest sträckor, fom fedan langa tider tillbaka warit öde, nu mera äro tädta af ungstog. Och denna ifwer wäxer med det öfade walständet, då ide bonden behöfwer för fitt oundgängliga uppehälle tillgripa ifogen. Månne det då är skäl, att nu ingripa i denna fat på lagstiftningens wäg? Kan man ide weders wåga att genom ätgärder i detta fall mera ffada än gagna? Det är ätminstone hwad wi för mår del frukta. Wi fatta nämligen ide, huru den lag skall funna affattas, som skulle här leda till det äsyftade målet. Af alla de många förslag i denna del, som warit wadta och afhandlade på landtbrufs: möten, wid rifsdagarne och inom pressen, hafwa wi ej funnit ett enda, som wore praktiskt utförs bart, dä det ide är rent af fördärfligt (fåfom utsförselförbud). Wi hysa i allmänhet den största farhäga för lagstiftningens ingrepp i den enskilda hushållningen oc funna aldrig tillstyrka något sadant annat än i undantagsfall, när det gäller sadana saker fom t. er. den allmänna sundheten eller sedligheten. J alt fordras dod, att lagen ifall funna bringas till efterlefnad, ty foreftrifter, fom äfidosattas, rubba aktningen för lagen, wil: fen utgör ett af wilkoren för samhallets tillmaro. Man wäntar imellertid ett förslag från regerins gen på detta område, och wi äro rätt nyfifne att därom få kännedom, för att fe, huru man will lösa denna upgift. Likwäl funna wi ej under: trycka den mening, att kronan borde. innan hon lagstiftar för andra, ordna fin egen ffogåhushåll: ning på ett förständigt wis, fä att kronoparker och boftällsffogar kunde wara föredömen för god skogswärd, men ide, sasom nu torde wara i all: manhet fallet — åtminstone med boställsskogarne — förebilder för nätt opp motsatsen. Det wore godt odsä, när nu det säärskilda utskottet for denna fråga samt därefter rifedagen komma att afhandla detta wigtiga ärende, om man lyssnade sa litet fom möjligt till striket, som lätt öfwerröstar de förnuftiga skälen, men toge landets förhallande lugnt i öfwerwägande. Man torde icke heller har böra förbise, att förhållandena äro så skiljaltiga i olika delar af wärt ängstrackta land, att om en skogslag skall åmägahringas, man må arminstone åt de sarstilda länen emna ganska widsträckt frihet i fräga om lagens unslildheter. ) Når i sisil. Januari månad öfwerläggning ölls inom swenska landtbruksakademien öfwer rågan: Har erfarenheten inom wärt land wisat, tt skogarnes uthuggning utöfwat nägot inflytande å klimatet och jordens fruftbarhet? yttrade sig fwen botanikern, professor Anderssou, för hvilet yttrande lemnats följande uppenbart stympade edogörelse: Brofesfor Andersson erinrade om degeologisto ewolutioner, som under tidernas lopp inträffat; todde, att frågan snarare borde omwändas och ållas att lyda sålunda: hwilket inflytande har imatet på ftogarne och på jordens fruktbarhet? njåg att, om frågan nu more upstäld, den fam a ej kunde beswaras — då för hennes lösing erfordrades mansäldrar, ja hundratals år hh därutöfwer med omsorgsfullt utförda obrwationer för att kunna draga några slutsatser F wärde o. s. w. CAAHAAIl MIIRB . — A