bestämdt pris fortskaffa resande, oafsedt huruwida ful waluta för det hafda beswäret genom fljutar legan lemnas eller ej, samt att när fom helst, under alia ärstider och alla timmar på dygnet, för fullgörandet af Hetta äliggande äsidosätta det ar bete, fom då stjutsen begares, for den ffjutsityl: diges räfning pågår, arbetet ma wara huru an geläget som helst, till beskaffenheten eler tiden, inom hwilken det bör wåra werkstaldt. Hrr Pehr Eriksson och I. NR. Biesert, päpeka höjandet af siatens anslag till entreprenadifjutsningen till 200,000 kronor (från 125,000) den senare önskande tillika nedsättande of en komits för skyndsamt utarbetande af ett ester nutidens kraf lämpadt sörslag till skjutsreglering. Enahanda förflag sramssalles af Nils Larsson, Hans Ändersson och Gunnar Eriksjon från Jämtland, hwilka omtala, huru fom kostnaderna för sijutsentrenaden i detta landskap wuxit i senare åren ganska betydligt, få att de drabba med i det närmaste 91 kronor hwarje of de 849 fijutsjryldiga hemmanen, fostnaderna för höets foroling til stjutsstationerna oberätnade. Hr Fahlen yrkade höjande af oswaunämda flats: anslag till 250,0C0 kronor, för lindring af de mest betungade ssjutsstationer. Årkande på sljutslegane höjande framstalles af ätstilliga motionarer. Så önstar hr Wigardt, att stjutslegan nöjes, där entreprenad nu finnes, till 1 krona 50 öre, och där entreprenad ej finnes til 1: 20 pr mil, nu gällande wagnslega oberäknad. Bland skalen ansöres, huru som mången ifjutsskyldig, å wen om han (j för egen rakning behöfwer hafwa hast, nu maste skaffa fig en sadan, för cu tostnad af 300 till 600 kronor, endast cd) alle: nast för att kunna betjena den resande. Flertalet af de stjutsstyldige i motionärene hemort, i Småland. måste np skjutsa under sadana wilfor, att de möjligen hafwa crsattning åt den förande, men aldeles ide för hälten. Nåstan samma yrkande sramställes af Dans Larsson från Gefleborgs län. I samma syfte går ett förslag af Johannes Andersson från Fönköpings län, fom rrfar höjan: det af skjutslegan för entreprenadsfjuts till 2 fronor 890 ore pr mil i stad och 2 tronor på landsbygden, cd) där entreprenad ej finnca till resp. 1: 70 och 1: 40. Han yttrar blond annat: som man beralnar ssjutepengar för en häst cch 14, mils maglängd, fem torde wara medel: asståndet mellan twå gästgiswaregårdar, efter nu gållande stjutslega 80 dre till 1: 20 pr mil, få finner man, att denna ersattning ej motswarar mer än halswa wardet aj ett mansdagewerte, ehuru nä fan hela dagemertet bliswit spildt, i synnerhet om has:en går på bete och ben stjutsande, såsom ofta är jallet, har ide få obetydlig mwäglängd till gältgifwaregården Salunda får den ftjutfonde ej betaldt for mer an galften af sin egen tid och alldeles ingen ersåttning för begagnandet af här sien, fom ar gansta dyrbar att bade köpa och uns derhälla. Motionären kallar detta med alt fog intrång på den fria cganterätten. Denna sammansattade redogörelse för de wäckta motionerna torde wisa, att den fak, hwarom här är fråga, är af längt större w:gt, än allmänheten i staderna wanligen söres:allt sig, då man där föga eller intet lant den tunga, fom ftjutsftyldig: heten innebär. Riksdagen. Lagutskottets utlåtande angående junittieombudsmannens ämbetsjorwaltning gaf i första fammaren grefwe C. G. Mörner anledning att upträda med ett längre ffriftligt anförande. Tal. ansag, att jultitieombudsmannen grundat fin berattelse på subjettiva asigter, hwilka woro lika afwikande från der sanna forhallandet som förnar: mande fer det ämbetswerk, talaren hade åran att representera, likasom de anmartningar, fom ritats mot fammarrättens arbetsordning, woro i hög grad orattwisa. Tal. hemstalde slutligen den fragan,