ntan uffostran och fina fordrIingsegare utan bes talr ing, att afstå från alla nöjen och alla tankar vå ekoncmiss sörkofran. guru lefmwa då de massor af löntagare, fom njuta mindre infomfter och hwadan kommer sig att alla tjenster, aswen wida mindre gifwande, äro jå isrigt och af få många efterfökta? sselt satert är det ej få farliat fom det låter och familjefodrena? berakningar torde nog fordra mangen an ning. Så synes tet t or. alldeles oförklarligt Huru den, fom för en få måttlig diet fom samiljefadren., fan behöswa giswa ut 100 kroner om året til medikamenter cch mere dylilt. Widare undrar man, om det ej kan låta fig göra att i hufwud: staden få 3 rum och kök för billiaare hyra än 500 lronor. Om familjefadren till äfmentyrs läte sig nöja med en bostad anuorstädes än i midtpunkten af staden, skulle ban därigenom kanske slå twå fluger i en small genom att få en både billigare och frulare boningslagenhet. Men sör att kemma till kärnpunkten i berät: ningen: hwad i herrans nanm gör Äfamiljefadrens husiru? År hon då till blot for Lyft? Hon borde dock, då omftändaheterna äro få swåra, tunna fe om famiijens linne, sjalf fy (och hwarför ej mähva tyget till) fina klädningar m. m., bidraga till nedsattning of twåttkostnaderna och fram för alt gåra pigan ech hennes fon öfver: flödiga. Ty nagot synnerligt arbete i köket fan wål ej komma i fråga ned en materdniva, sadan som den har ofwan angifna. Och stadningen i rummen får wäl wara en angenam ommåäxling för ten, fom ej bar råd att sörnöta tiden på nö: jen eller att i narraktiga och dyrbara klådedrägter uptrada på fåfångans marknadå. Må hon, om detta hitt intills skulle warit sallet, återgå till ont: lare oc) renare seder; må hon åter uplijwa bilden of det bafta wårt folk egt: den arbetsamma, aude srultiga swensta husmodren! Blond mydet annat godt, fom däraf skall uphå, torde särskildt familjer fadren få på fin del en något bätre middag än en half fill och för 3 öre potatis. Utnämnd. Till underlöjtnant i WelterNorrLands bewaringsbataljon har k. m. transp. o. förorda. underlöjtn. wid Heljinge reg:te C. A. E Åsbrink. Landthruksriksdagen höll i onsdags afton sitt andra sammantrade. Vice ordförande grefwe Sparre meddelade att til Ss.ergötlands läns hushållninassallssap infome mit åtikikiga flåtteroch skördemas iner till ett an: tal af ungesär 50. från elika sirmor. Fran Eredro lön: masäner för gräs och sads asssarande hade wunnit en förre spridning och synes fördomen mot masliners anmändandeilandtbrusct hafwa ecsftagit. Eåborgs löv. Åswen här h iwa maskiner fommit i but. och hafwa sådana inköpts af Buckers tilwerkning. — Hmwitbetsodling Har börjat men några förre sabriker ba ånnu ej kommit till stånd; mest i söljd as brist på femister. Swad näringarne inom länet beträffar har fre: atursj ötjeln i hög grad förkofrats mest på arund of ten underlattade exporten på England, öfwer Göteborg. Mejeriernas m til ökas mjölin fiyter i strömmar och resultaten arv högst gladj inde. for cråc gs lä. Forrbruået har ej bedrifwits såsom man skulle haft s:al att önska. Detta lar Varröra af befolfningens sysslande med soror för brukens rakning, hwartill de stora arbetslönerna warit orsafen, sa att på många orter arbetslönen stigit till 10 a 15 rdr pr dag Swad slöjden betraffar skall symaskinsfabriken i Mora utwidga fin wertsamhet och sabricera förde: ed) slattermas iner. Rika lager af sesforsirad fall wånte på lämplig beh rndlina för att blijw n o n omstkåll isör lanet. Ett hittils ide begaanadt fatt att tillgodogöra fig stubben har kommit i anwandning. Parpå följde fortare meddelanden om förhållans den i Karlstads, Kronobergs och Kristianstads län. sem