Sundsvalls tidning – 14 februari 1874, sida 3

nom den warning, som innehölls i slutowen, för alla ansträngningar, fom gå ut på att flöra fre den, hwarmed sannolikt syftas på Frankrikes förs modade medkänsla för riksdagens katolska flock. En af de första frågor, fom kommma att behands las på riksdagen, blit det i jjol antagna försliget om arvoden åt riksdagsmedlemmarne, hwilket dock då förkastades af Bismarck. Furst Bismarks åtgärder mot katolska kyrkan har wäckt mycken owilja mot Preussen på åt stilliga ställen i RNhen-provinferna. Man fer ett bewis därpå i det häftiga språk, den klerikala pressen förer i desja provinser. I Heinsberger ÅZtng läses t. ey följ ude: Ja, wi säga det med stolthet. det har alltid warit en of wåra käraste sysselsattningar att studera och sedermera, då detta blad grundades, förswara wåra utmärkta franska institutioner; wi fasthånga med barnslig kärlek och wördnad wid hwad fom finnes kwar af dem; wi sörja djupt öfwer hwad wi hafwa förlorat och behalla hoppet om att äterwinna det. Wi bes tlaga odsa på det innerligaste det sorgliga öde, som för tre är sedan träffade den ädla, franska nationen, med hwilken wi i bättre tider än den närwarande delade ljuft och ledt; wi Hoppas att den nunna erfarenheten icke skall wara försvild, utan komma att gagna der, of oc hela mäns ligheten. Wi bewara en obegränsad aktning, mördz nad och tillgifwenhet för wår förre rättmätige suverän, den store krigshjälten och ännu större lagstiftaren och regenten Napoleon I, den store martyren på S:t Helena, och wi äro upfylda af en oförganglig tadsamhet mot honom för de wålgärningar han wisade wårt dyrbara fäderness land, wart prak iza Åhenland. Då wi i moralislt asseende aldrig hafwa medgifwit Preussen andra ratt gheter, än den rätt en cröfrare har til ett land, fom på kondentionelt sätt blifwit afstådt till honom, hafwa wi oda underlåtit att hyckla en sympati, som ej fans; men wi hafwa alltid upfvlt wara undersätliga pligter och wårt ups tradande har städse warit dikteradt af den full komligaste lojalitet. Osterrike. Från Wien strifwes, att oppofitonen mot de kyrtopolitiska förslagen börjar winna al: större utbredning och nedtränga äfwe i tl jfjälfs wa solket, hwars fatolj:a föreningar fälla fia i spetsen för rö.eljen och infalla lyelliga follmöten. I Gras hwarest den kraftfulle furstbiskopen af Zeckau, Zwerger, residerar, hölls det första mötet. General Gablenz tragiska slut gifwer för när warande presjen i Wien anledning til betraktels jer ömwer borsswindelns sorgliga följder. Neue fr. Presie yttrar i en ledande artikel: Den blirt, som dödande slog ned i Ziärid, kastar sitt sken öfwer en afgrund, wid hwars rand Österrikes mejt walmående och intelligenta samhällsklasser wandra. Det år som wi fran den ännu öppna grafwen sage den doende lyfta sin hand för att hotande warna of för att strida widare på denna mwäg. Flera tidningar hafwa meddelat under rattelser om att hans hustrus rika familj ide wille i nödens stund tomma generalen till hjälp, oafe tadt den hade dragit honom in i börsjpefulationerna. Hans efterlemnade mafa offentliggör med anledning häraf en firifiwelje, fom blifwit skarpt trutserad inom pressen, därför att den är affattad i en temligen likgiltig affarsstil. Hon kallar ben bortgångne för generalen och påästär att bade hennes egna och familjens penningerefurfer altid statt till hans disposition. Reue fr. Presse säger, att hela det deficit, fom framkallade Bablenz förtwislade beslut, blott upgär till den jäm förelsewis ringa summan af 50,000 gulden. En annan i Wien utpommande tidning anmärker med anledning häraf, att många affärsmän på det senaste året gjort cession med ett deficit af milioner och detta oaktadt för närwarande likwäl befinna sig i mycket walmående ställning. Frankrike. General Frossard, genom hwars oskicklighet fransmännen förlorade de första bataljerna under senaste kriget od) fom sedan def mar rit ur tjenst, har nu blifwit fallad till ordförande i fortifikationskomitån. Wid efterwalet i Haute Sadne har republika nen Herisson walts med 37,000 röster Pas de Calais har walt bonapartisten Sens med 70997 röster. Republikanen Brome erhöll 67,474 röster. Spanicn. De republikanjka trupperua under general Primo de Rivera ha wunnit en obetydlig seger i Nawarra. De hafwa intagit Laguardia, en ort nordwest från Logrono, oc twungit farlisterna, fom innehade denna ställning, att stracka AAAA,.