Sundsvalls tidning – 14 februari 1874, sida 3

ni höfliga, nu är det Herre Gud och bön om räddning, men annars är det Åd—r annamma och fådane med millioner tif, era fega blötfiftar! Mot morgonen bedarrade stormen od) winden wände sig och några dagar därefter hwilade den trötta kölen i säter hamn. Gammal nämndemansslägt. I RN A. läses: Från wart grannland Norge får man ofta höra berömligen omtalas de andryga gamla bondeslagter, fom ända från urminnes tid, århundraoden igenom alt intill wåra dagar, futtit på fina från fader til fon nedärjda gårdar och i allo Häfjdat det anseende, fom med rätta tillkommer den åkta friborenheten. Äfwen hos oss saknas icke mot: stycken därtill, fastän den förre rörligheten i wårt inre och ytre lif för det mesta wallat, att fläntkedjornas fästeband med hänseende till bestämda platser ide warit få starkt. Så finnes, t. er. för att nämna ett exempel, i Lindes socken af Örebro län på hemmanet Stackerud en gammal nämnde: mansslägt, fom öfwer twå och ett halft århundrade innehaft den fäderneärfda gården. Den för ita nämndemannen, där bodde, hette Jöns Ha: raldsson. Han blef nämndeman är 1618. Efter honom hafwa alla gårdens innehafware man efter man haft säte i häradsrätten. Den nuwarande egaren, häradsdomaren Per Peroson, har warit namndeman i 36 är och tjenstgör ännu. Hans fader innehade samma befattning i 42 är Ett skamligt brott omtalas jrån Gagnef i Dalarne. Wid sluttinget i sistl. desember stod nämligen en man wid namn Back Anders Jans: jon i Gröntuf, enkling och 50 år gammal, antlas gad för att mwara fader till det barn, fom hans omkring 20 år gamla dotter fort förut framfödt. Begge bekände brottet och dömdes, fadren till 10 och dottern till 2 års straffarbete. Af Svenska Familj-Journalen bar 12:te häftet för 1873 nu uttommit och innehåller: Trenne timmar ur eu lång Iefnad, af C G. Star: back (slut). — Ärekrönika, poem af C. Scylitedt. — Cedrarne på Libanon (med illustration) — Ett fosterländskt bildergalleri. XXXVII. Carl Gustaf af Leopold, af Axel Krook (med portratt). — Wäderkwarnar (med illustration of C. S. Halls bäck. — Panorama af folityper (med illustration). — En indians tacksamhet, med illustrationer). — Winterblommor. Tradescentia. Poem af Anna MW. — Munchen och bajjerska ölet (med illusitr). — Promenader i Paris, IL (med illutration). — Djurlif i Svdafrita (med illustration). — Stora Carlesö, of C. J. Bergman (med 2 illustrationer aj C. S. Hallbåd). — Swenska parträtt-grupper. Publicister. Andra serien, af —d— (med porträtt af Karl Adam Lindström, Fredrik Theodor Borg, Rudoif Wall, Axel Krook, Arvid Gumelius, Harald Wicselgren och Wilhelm Wallden efter jotografier på trä graverade af Evald Hansen . — Lars Gathenhjelms graf, af S. — Frören Bedas förlofning, skiss af Emelie Flygare-Carlin (slut). — Uttydningar samt titel oc innehallsregister. Oväntadt erkännande åt Amerika. Den konservativa swensta pressen har alltid haft en fyns nerlig glädje i att okväda den stora republiken och wär kollega på platsen synes med nöje ha instämt i konserten. Wi taga oss därför friheten :ili dess benägna eftertanke hänsfjuta foljande lilla notis, som lases i Stockholms Dagblad för i tisdags: Den tanken, att wilja göra Förenta staterna till förnämsta stridsplatsen i det frig, hwartill in: ternationale utmanar det wäl ordnade samfundet, tycks winna mer och mer insteg hos ledarne af nämnda förening i Chicago och i Newyork, firifwes från den förra platsen. Föreningens ledare funna här fritt oh obefmäradt utweckla och förfunna de mest extravaganta och farliga ideer, utan att behöfwa frufta för att bliswa hättade eller firaffade. Här finnes ingen militärif polis, fom stall funna möta dem wid första tecken till öfwergrepp, här finnas inga stäende härar, som i nödfall funna uptaga kampen imot dem, här finnas blott fonservativa personer, hwilka alltid skola frukta dem. Oct är på grund af denna frihet, fom Internas tionale i Amerika anser landet wara synnerligt gunstigt för utöfningen af sina planer, men man har glömt, att dess allra wärsta motståndare just sinnas inom den krets, hwarifrän de wilja hafwa den största anslutningen, älswa arbetarne, af bwilla många bär genom flit och iparsambcet för: staffat fig en liten bygnadstomt, där de i ficre sall rest fig en boning för fin och familj. Endast den omständigheten är tillräcklig för att hindra en merts lig tillslutning i massa tillJnternationale. Det är tyskarne, hwilka såwäl i Nemnork san här ANA