Sundsvalls tidning – 3 februari 1874, sida 3

Från utlandet. Frankrike. Omfranffa nationalförsamlingene stormiga sammanträde den 21 d:s, hwarwid före tom Ricards regeringsförfrågan rörande det för tryck, fom pressen i departementen led, berättas bland annat följande: Wärst war ordstriden mellan Gambetta och Haentjens, den war på wäg att framkalla en twekamp på fullt allwar. Haentjens framfaftar den beffylningen, att Gambetta gjort propaganda mot manstukten. Gambetta varade, att Haentjens wore en lögnare, han hade aldrig werkat mot den militä riska lydnaden. Detta ytrande framkallade en ut: maning från Haentjens, som antogs af Gambetta under allmän, oro och ett förförligt larm. Men redan samma afton bilades striden. Haenijens förklarade sig redo att i det offisiella protokollet inskjuta ordet ofriwillig framför propaganda. Gambetta återtog i få fall fina beskyllningar oh utströk orden: Ni är en lögnare, oh sålunda skonades den forne diktatorns och den framstående bonapartistens lif. Grefwen af Chambord — eller, säsom det anz märkts, kanske snarare de, fom nyttja honom fås fom klarinett — börjar åter låta höra af fig. Han har nyligen tillsändt redaktören af Union, den gamle Laurentie, på den förfärliga dagen, den 21 januari (årsdagen af Ludwig XVI:s afrättning), som tillika är Lanrenties födelsedag, ett tydönft ningsbref, i hwilket han uttalar fir aktning för den, fom i 60 år förswarat konungadömets fat, och förklarar fig känna en werklig stolthet öfwer, att den franska pressens nestor är en af hans mest trofaste wänner. Tyskland. Posens innebyggare synas ämna affalla från fin trotsige ärkebiskop. Köln. Zeitung innehåller nämligen följande märkliga telegram från staden Posen: Bland polackarne har upstått allmän twedrägt. De liberale förevita ultramontanerne, att de förstöra det polska samhället. Med det snaraste kommer här att bildas en liberal pos lad-tlubb, fom skall motarbeta presterskapets öfwerarepp. Spanien. Ten nya regeringen i Madrid är sysselsatt med finansplaner. Man ämnar förena alla provinsbankerna med spanska banken i Madrid till en enda stor nationalbank. Widare skola fis nansåtgärder widtagas, fom röra fig om tobafsplantagerna å Filippinerne oc stämpelafgiften. Därigenom hoppas regeringen kunna bestrida foftnaderna för kriget, statsräntornas gäldande och skuldens amortering.