r C. A. Larsson swarade, bland annat, att han ej stod ensam i sin åsigt mot dyrtidstillägget, utan hade kammaren, ja hela landet bakom sig. Det är ej bönderna fom nn skära guld med täljknifwar. Det är arbetarne fom förtjena, och wäl är det. Tjenstemännens ställning är ännu få oc kande, att til den minsta syssla finnas 20 sökande. — SHwad riksdagen -begär af regeringen är blott att den werkställer 1868 års riksdagsbeslut. Det är ej märdt att rätta fig efter kalkyler, fom skola wisa att en tjensteman med 2,500 rdrs lön blott bar 34 öre om dagen til föda; hur ffulle det då wara med folkets lärare, hwilka ha blott en fjättedel få mydet! A. W. Wigardt hade ett ytrande för Larssons motion. Den gifta kvinnans eganderätt. J ettförslag härom, fom i andra kammaren wäckts af br Philipson, yrkar förslagsställaren att riksdagen för sin del måtte besluta dels om författning, hwarigenom förordnas som följer: Om förwaltning af egendom i makars bo. 18. Hwardera makan eger att förvalta den egen: dom, hwaruti den andra ej har giftorätt. 28. Förwaltningen af makarnes gemensamma egendom tillkommer mannen allena, och eger han för ty i alla de angelägenheter, som därmed stå i sammanhang, söka oc swara. Kan hustrun genom idkande af yrke, för hwars bedrifwande icke erfordras, att mannen ikläder sig answarighet för de förbindelser, hon i och för rörelsen ingår, eller annorledes medelst eget arbete något förwärfwa, däröfwer må hon dock själf råda. 38 Med de tillgångar, hwaröfwer hustrun enligt näst föregående eger att förfoga, ware hon skyldig, att bidraga til makarnes och barnens uppehälle. 4 8. Räcker makarnes gemensamma egendom ej till deras och barnens uppehälle: fylles bristen af bägges särskilda egendom eller den makes, fom sådan egendom eger. och dels att följande lagens rum skola erhålla den förändrade lydelse, som här nedan uptages, nämligen: Giftermålsbalken. ap. 18 Wilja man eler kwinna, der hon ej un: der giftommnr står, eler giftoman å mös wägnar göra förord fig emellan före äktenskapet, då skola de det skriftligen och med twänne wittnen upp: rätta, innan wigsel sker. Ej må förord göras om annat än makarnes giftorätt eller förwaltningen af deras bo, ej heller till förfång för dem, fom bättre rätt till egendomen å den tid hafwa. Ät tenskapsförord skall öppet ingifwas till rätten i den ort, der makarne hafwa sitt bo och hemwist eller sätta sig neder att bo, i staden inom åttonde dagen och på landet å nästa ting, sedan wigseln skett, och låte rätten det i protokollet intagas jä oc underrättelse om förordet i allmänna tidningar införas. År wigsel å annan ort förrättad oc kan förty den lagföljd ej ske, som nu föreskrifwen är, då skall förord inom sagde tid hos rätten i wigningsorten företes, och warde det, då makarna till boningsorten kommit, sist inom en månad i stad oh å landet wid det timsg, fom näst efter tre månader infaller, till rätter domstol ingifwet med bewis af rätten i wigningsorten att det där företedt warit. År ej med förord få förfaret, fom nu Jagt är, ware det kraftlöst. Hwar fom begär ege att hos rätten undfå del af äktenskapsförord. a 18. Sedan man och hustru sammanwigde äro, då följer hustrun mannens ftånd och wilkor. . 11 kap. 4 8. År gäld af mannens eler hustruns fär skilda wållande oh förgörelse tillkommen, däraf den andre ingen nytta eller del haft, gånge då ej den saklösas särstildas egendom eller rättighet i boet till sädan gälds betalning: ty hwar eger sin sak ensam böta och ej annans lott förwerka6 F. Ej må hustrun afyttra fast gods eller — —— ——————— ——