3:o) rörande den redan undersökta, med A be tednade linien från Hydo till Torpshammar och därifrån widare i nordwestlig riktning till Krokom i ändamål att söka åstadkomma nödiga förbättrinz gar i den för samma linie föreslagna sträckning, hwilka undersökningar komme att omfatta jämwäl sträckningen för den bandel, som, dårest den här ofwan under 2:o) omförmälda järnwägslinie blifwer antagen, borde sammanbinda Torpshammar med ändpunkten af den upåt gående bredspariga banan; famt 4:0) beträffande den med B betecknade, å far: torna med grön särg updragna linie från Hybo förbi fiön Dellen, Wifsta warf och Maja an samt därifrån norr om Bndalselfwen till Aspåsnaset eller Krokom, så midt nämligen samma linie stradte sig från Helsinglands gräns genom Me delpad, Angermanland och Jämtland; hwarjämte k. m:t funnit godt föreskrifwa att dessa under sökningar skulle oförtofwadt påbörjas och under 1873 ars sommar sortga till den omfattning som omständigheterna medgafwe, samt 1874 års fommar få fort fig göra late fortsattas oc) om möj: ligt ofilutas. Widare ytrade departemen sschefen bland annat: Enär de föreskrifna undersölningarna, på fört redan från början antagits, ide blifwit under fuytförflutna sommar asslutade, är jag naturligtwis ide i tillfälle att nu förebringa något, fom skulle kunna tjena till ledning för fattande af beslut röran:e lämpligafte strackningen för de delar af ifrågawarande järnwägar från Storwit till ritsgränsen, i afseende å hwilka stridiga meniugar försports; hwadan med fattande af sadant beflut torde få än widare anstå. Jcke heller lär det finnas lämpligt att för närwarande och innan Jämtlands läns landsting inkommit med förslag i asseende å tider och wilkor för utbetalande af erbjudna bygnadsbidraget 900,000 rdr, i detta asseende föreslå bestämmelser. Nu omförmälda förhållanden synas mig dock icke böra lägga hinder i wägen för att bestämma inom hwilken tid fortsättning af norra stambanan från Storwik till riksgränsen kan påräknas blifwa fullbordad och i hwilken utsträckning arbetena dårå arligen komma att berrifwas. Meddelande af sådan bestämmelse är af största wigt icke al lenast; för själfwa järnwägsarbetena och de rag jämna bedrifwande, utan afwen för industrien inom de delar af landet, fom ifrågamwarande järnbana kommer att genomlöpa, samt fär stildt för den inhemska, nu mera ganifa betydligt utwedlade industrien för tillwerkning af järne wägsmateriel. Härtill kommer od, att, om i fråga fatt beftämmelse meddelas, styrelsen öfwer statens järnvägs: bygnader kan blifwa satt i tillfälle att afsluta kontrakt om alla till i fråga warande stambana erforderliga materialier i större partier, hmwarige nom sannolikt billigare pris skall funna betingas, än möjligt blir, därest järnwägens bygnad be: drifwes utan någon med hänfyn till tiden för dess fullbordan bestämd plan och beroende af an: slag, fom ett föregående är bewiljats. Bansträdningen mellan Storwik och Torps: hammar haller i längd 24,9 mil oc) är beratnad att medtaga en anläggningstoftnad af 14,055,600 kr. Delen mellan Torpshammar och rilsgransen är 27,8 mil lång och beräknad att kosta 17,562,450 kr. Sammanraknade anläggningskostnaden för tillsammans 52,7 mil utgör saledes 3 1,616,050 fr. Däraf äro redan för arv 1874 anwisade 200,000 kr., fom dock till mera än eller 60,000 rdr komma att medtagas af kostnaderna för de an: befalda nya undersökningarna. Det för själfwa bygnaden aterstäende beloppet, i jämnadt tal be: raknadt till 31 millioner rdr, torde lämpligen, på fätt styrelsen öfwer statens järnwägsbygnader föreslagit, kuuna till utgående fördelas på de 6 åren 1875—1880 sälunda, att för år 1875 an: wisades 3 millioner rdr, för år 1876, under hwilfet banan Stöfde—Karlsborg, med anwändande —— — TUTTAR — DEAR — — — — —