Sundsvalls tidning – 29 januari 1874, sida 3

tet, håller fina sammanträden i denna ssad; slutligen, fom förbereda fig till det gammalkat ska prestkallet, studera wid Bonns universitet; dan hafwa tiv gammalkatolska studenter, fem :t star och fem schweizare, där inskrifwit sig, 4 troligen såall deras tal stiga ännu mera inn nästa termins början. Den 18 d:s, årsdagen af tyska kejsardöme stiftande, har med sedwanlig högtidlighet firats Berlin. Schweiz. En internationel postkongress skall d 15 nåstkommande september sammanträda t Ber London den 24 januari. Drottningen har I GCladstones tillstyrkan beslutit att uplösa Dark mentet och genast utskrifwa nya wal samt till de 5 mars infalla det nywalda parlamentet. I e skrifwelse till fina walmän i Greenwich motiver Gladstone uplösningen genom det otillfredsställar de sått, hwarpå underhuset har understödt reg ringen, och genom de senaste konservativa waler Han lofwar widare ett ögonblickligt framläggand af budgeten, hwilken wifar ett öfwerskott af millioner, hwarigenom det blir möjligt att nedsätt de lokala skatterna samt afskaffa inkomstskatten oc skatten på flere nödwändighetsartiklar. J samme strifwelse talas om möjligheten af förändringar lagen om folkskoleunderwisningen och om ett ord nande af förhallandet mellan arbetsgifware och ar betare. Widare uttalas i skrifwelsen förhoppnin gar om walrättens snara utwidgande i grefskapen — Tidningarne tillägga detta alldeles owäntade steg af Gladstone en stor betydelse; i syunerhet Times uttalar fin belåtenhet därmed. Spanien. Oaktadt för närwarande Serranos minimar erkånnes af de spanska myndighet rna, både de sivila och militära, war det dot ej utan motstånd federalifterna öfwer alt wille fläppa ifrån sig makten, och de strider, regeringstrupperna med dem utkampat i Saragossa och Barcelona, hafwa worit ganska häftiga. J synnerhet i sist nämda stad war de uproristes förswar ytterit hårdnackadt och kostade sirömmar af blod. Det war den 8 striden började; sedan inträdde någon hwila, men den 10 uplagade kampen på nytt, ännu måldsammare, och nu lyckades det regeringstrupverna att helt och hället frossa motståndet. Det war i Barcelonas förstäder fom friden egentligen ut spann fig. Den 8 antändes en kyrka och öfwerföllos regeringstrupperna wid några gatuhörn; i de sämre stadsdelarna bygdes barrikader. hwilka doc föl jande dag nedtogos. Den 10 på aftonen upbloss fade å nyo striden och räckte denna gång i nåra 13 timmar samt flutade med ett wildsint blodbad, som anstaldes på de uproriske. Af spanjka republikens öfriga fiender hafwa karlisterna uptradt i Valencia med ganska bes tydlig styrka. En of deras anförare Smtos led nägra dagar före jul wid Boicarente ett fulljtändigt nederlag i ftriden mot brigadgeneralen Weyler. Trots detta anföll han den II januari staden Albacete, inryckte där efter 6 timmars häftig strid och plundrade den, men utrymde den genast, då republifanffa trupper rydte fram mot honom. En annan karlistschef Cuc la har med 1,500 man ins tagit Murwiedro — etter, fom staden nu offisielt kallas med sitt uräldriga namn, Sagunto — och utstref där en få stor brandskatt att inwånarne ej kunde betala den, utan maste lida bud åt an: nat håll efter penningar. Därefter lät han, font i grymhet närmar sig Santa Crug. sljuta 16 fångna friwilliga, od drog fig därefter tilbaka till Albacete. Liknande grymheter hafwa karlisterna föröfwat i Katalonien, wid intagandet af Vich, dr de dödade omkring 20 friwilliga och några kwinnor, upbrände de offentliga bygnaderna (råde huset, fängeljet, arkiwet och teatern) och pålade staden en stor brandskatt; och i Soria, i närheten af Gerona, dar 27 friwillina innesloto sig i fyrt: tornet och ej wille gifwa fig, tände karlisterna eld på tornet och innebrände 25 af dem samt ned. sköto sedan de twå sista, fom sträckte gewår. AESALe — Scharad. oe 7— TV —