Sundsvalls tidning – 29 januari 1874, sida 3

förorsakae Jämtland, än emedan wi anse of ffyldiga att inlägga mår protest emot det fätt, boats på fällffapet for Norrlands wal och artitelns förs lattare amna med jarnwagar lyckliggöra war pro. wins. För att imellertid kunna göra detta så tort fom möjligt och undwira onddiga utflygter, tilaota wi of utt sasta lasarens upmarisamhet på det Jattum, att regering oc rifodag beslutat byggandet af en twarbema genom Famtland från den puntt hitom Lorpsyammar, dar SudawulsZorpsbanan uphör och upp till gransen, dar en jarnbana fran Lrondhjem srtall mota och dessutom lumtidigt fortsatta norra stambanan från Stor: wit till nyssnamda twarbana, anstutmngspuatten t ds nidare obeftamd. Formanen aj dessa wagar tan saledes ide frantagas of, men artitkelforjattaren forejlär deras strauning på sadant fatt, att de siola komma art gagna Famtland sa litet som lmöjligt. Sa yrkar Han, att jarnwagen fran Hybo i Delsingland stall dragas till Mäåjaan wid fu sten eller i Sundswalls granstap samt att tvärs banan skall stragas fran ZLorp öfwer Hasjo, Helle: sjo, Stugun och LitHaN till Aspasnaset, ywarijran Ostersund bör lydliggöras med en bibana. Hwad det förstnamda förstaget angar, att drac da norra stambanan från Hybo till Koljta i narbeten af Sundswall, är wal detta ett bland de allra orimligaste projetter, fom funna framstallas. Mar landstapen Medelpad och Jamtland jeola erballa en hjalp i nna tommunitationer, af hwiltas brimfallighet i synnerhet det senare fran utminness tid lidit, ja forlagges den bana, jom jtall förs ena det med det mellerjta och jodra Swerige, få langt ifran det jamma och mot oster som mojligt ar, ywarigenom den for jamtlandingen sa wal som norrinannen redan nog lunga wmagen med nera mil forlanges. Wal tyctes yr 2y wanta nagon protest mot wagjorlangumgen fran Jamts land; men, tiuagger han sedermera, Detta langre afstand blir af ingen synnerlig betydenhet. Ca later det ej, da sraga är om mwagens förlägs gande längre wenerut, antingen fran Lovpshjame mar till Hydo (Un. 2) eler fran Hybo till Ofwansjö i Borgsjo (lin. 6). Da utraknar hr Ty. prejut, att efter den förra strackan forlanges wår gen jran Sundswall tul Hybo med 5 mu och ef ter den senare med I. Som Jämtland är den foltz och twifwelsutan afwen framtidsritaste af de orter, som mtresjeras af twarbanan, tan en få dan litgeltighet for dess balta ide forelaras af ans nat an omyet jor Sundswall. Men nar omma tanslor komma med dylita frågor, fa flyr för: standet. man rätnar sju för tue och det blir till jlut omojligt att gijwa hwar oh en hwad honom tilltommer (suum cuique) d. å. att wara ra ttwis. Vetraffande det andra förslaget, att draga tmwär: banan omer Hasjö, Helejjo, Stugun och Lith til Aspasnajet och sorse Östersund med en bibana fran hnnamnde stalle, ja blir twärbanan därigenom ide mer en twärbana eler en bana ges nom Bamtland, utan omkring det samma, bwarigenom en stor del af def gagnelighet för orten uphafwes oc att Ostersund licdom den föder om Storsjon belagna delen af Jämtland komma att föga alädja fig öfwer detta markwärdiga förslag, fom tillkommit ide for Jämtland utan de nord gare prowinsernas skull. Här martes dessutom en likadan ömhet om Sundswall eller andra trafter än Jämtland, fom wi fett uppenbara fig i det förra förslaget, att draga norra stambanan till kusten i stallet för närmare Jämtland, till hwars fördel twärbanan likwal obestridligen ar ämnad. Ör Th. afstyrker nämligen på det lifligaste nord: banans dragning från Hybo till Ofwanfjö (lin. B), ywilten naturligtwis wore den för Jämtland få wal fom Norge fördelaktigaste, enär den med minst ) mil skulle förkorta wägen soderut, oh det på den grund att den komme att i norra Helling: and genomlöpa ytterst sterila trakter samt att norska waror, destinerade norrut, på sådant sått ide komme att forslag öfwer Sundswall utan diekte till Solle teå och Nyland. Om de bestämdt terilare trakterna på linien Torp-—Stugun ytrar yr Th. därimot ide ett enda ord! Nej, banan nåste förläggas få, att den må få mydet som nejliat gagna Sundswall, Ångermanland och MWeterbotten, men Jämtland däremot så litet som nöjl gt. Kan då icke en 9 mils kortare wäg från Jämt: and till födra orterna blifwa af nytta äfwen för de senare? Föreställom oss, att wart fädernes: and ännu en gång rakade i krig med en på Öterfjön öfwermaktig fiende och att dess Ofterfjö janmar blefwo sparrade, flulle ide då en järmväg rondhjem -— Stocholm på mångfaldigt fätt blifwa mlitad för trupptransporter, för folonialoch an: va warors införsel på denna mwäg o. s. m? Ålefwe icke da atminstone af någon wigt, att järn: