Hi att hon ice marit främmande banlaggni 3. all hor blifwit ne frona och Vexiö ttos fomena att un t af nasta manad blifwea förenade med fFract har undergå ar det han med äldon i Inars a järnwaorås o Åntar uten alt Otabfome i erades föl I trona il Göta Hot: in: Pi. 27: 9 Fördåälj ide bit on: ch kortyrt ide tin tjenare tomte ir äl ov biulv: Dni mig ide oc Sun min salighet 2: 23 Om Du omge, få slull du Ups frå bine by 5do. — x — mad C nådelig, gedset, och afplana mina fynd, efter nina fora barmherlinhet. : fan: Serem, Klag. 3: 21, 25. Herven är del, såger min Häl: därföre mul jag bop pas honom. Ty Herren är god dem, som voppac uppå honom, oc bon sjal, fom frågar Bonca. ov Bergen jral i:l in nåd full 5 gu ou sftall bora ta be bline bet bgot, ag: une mn fängelset, ech de ufu fongabufer. th 28: IR 0 Hua ar gt i timme len 20 på ene. Gar föt den ut och lärer all lolt; ich våper dem än och Sons och dens oh ga 3 an halsa alt vet jag hafwer eder I be i, jag är när eder alla bagar, intill — i ttigeneå ända. Äftunsangen: Pi. 72: 11: 12, Alle Lonungar ikola lilbetja honom; alle hedningar skota tjena honem. Ty han fall f frälsa den sattiga, iom v0s par, och den lända, som ingen hjäl; 5wt j;ärbe böncdanru. Ottesängen: PR 106: 2. Ho fan uttala Herra bPråreliga gerningar och prisa all hans losliga war? Nönmcasan: Bj 68: 3. Sjunger Gudi, lof sijunger hans namne; görer honom 1 j safin framsar; ban heter Herren, och Honom. Åftonsängen: Uppenb. B. 7: 12 Lejf och ära, 1qvdud od wishet, och tad, od pris, och kraft och starlhet ware wärom Gud, ifrån ewighet till ewighet: Amen — Sjunket svenskt åugfartyg. Besalyafwaren ä bolandsta loteråteh mir 2 bar den 13 d:s i Nordsjon på höjden of Vorkum sett ett ärg g brifiva utan besattniag. Fartyget fsorde en i Fo slugga. IF anjeende till hog fö kunde man ej iomma omborb a fartyget. KI. 4 På e. om straudade ängj. tringet å sandbenten Råne it —2 om til hobita! nen Brou och sjohlk, ja an enball masttopparne jyntes bimet tmat:ter On äbefattning 4 1