Sundsvalls tidning – 24 januari 1874, sida 2

dömda till ett oförtjent straff? Myd flit och inärdighet hafva vi egnat oss at studierna, och värt sedliga förhällamle motsvarade alltid de akademiska stadvarae. aVar vandel har alltil varit exemplarisk, tillade IIauswald. allär gäller det vårt lifs lycka och ära. Med svärighet hafva vi hittils slagit oss igenom i den förboppuing att en gäng blifva vara hederliga, fastän fattiga föräldrars stöd, och nu. då vi äro nära målet, skola vi, utan att hafva begått något fel, ställas i ledet såsom oduglingar!? ?fHlar Ni inte i natt upstämt kattmusik hos statskarsleren, furst Kaunitz?? ?Nej, nej! svarades enstämmigt. nryj halva anstält eu serenad för en sällskapsdam uti det fursti ga palatset. aMen Ni har under natten stigit öfver muren in i furstens trädgard och där musiserat.) 7Ja, under furstens franvaro. Det kan min farbroder, furstens kalfaktor int ga. 7N, har med käppar anfallit och missbandJat furstens betjenter,? pvoDet samma gjorde slynglarne först med oss. Vi hafva blott vedergält lika mot lika.? vÅsa kan det inte vara nagot tal om missförstand. Kläd af Eder? vvi taga inte värtning. Nu är det oss klart att vi på det skändligaste sätt blifvit beljuzwa rpallvabel.? skorrade det från kaptenens läppar, lät hämta hit två korporaler som kunna sla dugtigt. Dot måste blifva slut på upstudsigheterva.? Fältväbeln aflägsnade sig genom dörren.