Sundsvalls tidning – 15 januari 1874, sida 2

Då, wid granskningen af fullmäktiges beslut och åtgärder beträffande utlåningen, det befunnits, att ansökningar af sparbanker och folkbanker om erhållande af kassakreditiv blifwit afslagna när, såsom sälerhet för kreditivet erbjudits personlig borgen, och da det syntes som om afslaget icke berott på anmärkning mot wederhaftigheten hos borgensmännen, ntan härledt fig från en inom bankstyrelsen antagen grundsats, hwars riktighet få mycket min: dre tunde erkannas, fom kreditiv bewiljades enfilda personer mot borgensjäferhet af sadan beftaffenhet, att densamma ej kunde anses öfwerträffa den, hwilten i fraga warande inrättningar wore i tillfälle att lemna, aflät den afdelning inom revisionen, fom haft att förberedelsewis granska rikå bankens och riksgäldskortorets forwaltning till fullmäktige en hemställan huruwida giltigt ssäl fun: nes att fortfarande tillbakawisa i fraga warande slags ansökningar, eller om icke kassakreditiv kunde bewiljas afwen fparoch folkbanker emot enahan:z da saterhet, som enflfilda personer eller bolag, då denna wore för det sökta kreditivet fullt betryg: gande. Uti det swar, fullmäktige härå till revisorerne afgifwit, hafwa fullmaktige, med vitsordande att den mening gjort sig hos bankstyrelsen gallande, att sparbanzer och foltbanser, hwelka i fraga om kreditws erhallande i riksbanken atnjuta få mär sentliga fordelar, som befrielse fran kreditivafgift och rantans betalande under alla förhailanden med endast fyra prosent, ocksa borde för erhallna fre: ditiv lemna en sakerhet, som i möjligaste måtto stalde rikobanten utom afwentyr af förlust, anfört att, da för dessa inrättningar det ide borde möta swarighet att tunna stalla realjäferhet för det res ditiv, ej öfwernigande 10,000 rdr, som för deras rörelje funde wara behöfligt, och det icke wore skal att beframja efterstrafwandet af förre kreditiv. än mwedervorande mrattaingars rörelse erfordrade, fyn: tes det fullmaktige fom det Hittils följda bruket dee saknat goda stal få framt wid sidan af de kreditivtagarne lemnade stora fördelar också för rosbanten åtminstone full trygghet för dess medel bort beredas. Men hartill kommer dessutom, att bru-et af personlig borgen såsom sakerhsset för för: lraaningar wal ej borde få upmuntras att i sall, dar sadan saterhet under en soljd af ar wisat sig obehöflig, densamma stulle utan werkligt behof bör ra ater sattas i bruk; att om profningen af dy: lita sateryeter redan mid län på fortare tider ofta nog more swar, wanfiligheten ännu mera ökades mid kreditiver, ywilka wanligen föftes för helt år; att om man än, för att ite från möjligheten att erhalla kreditiv utestänga de manga enfalra, hwilka for yrke eller annan affärsmwerijambet belöfde tre: ditw, men ide funde alla annan sakerhyet än bors gen, funnit fräl att för enskilda medgifwa kreditive bewiljande på dylik säkerhet, detta icke utgjorde nagot skal att utstracka brutet af borgen till färs fäldt gynnade penningemrättningar, för hwilka ite någon fwärigyet borde möta att ställa annan sakerhet sor det treditiv, de för fin rörelse mwerklis gen tunde behofwa. För öfrigt och då den bor: gen, fom erbjödes, ide flesta fall torde komma att besta af wederbörande direktionsledamöters perfonliga answarighet, borde måhända upmärtsamhet afwen fastas på det wanstliga uti att, sedan en dylit flertalig borgen en gång blifwit godkänd, funna bedöma rätta tiden, a wid intraffånde pers jonalförändringar i direktionen wederhäftigheten forandrats daryån, att inrattningen borde gå i mistning af det kreditiv den längre tid atnjutit. Jmellertid och da ite någon gällande fores. rift förbjode sullmattige att afwen för kreditiv, fom be wiljades at sparbanker och folkbanker, godkänna erbjuden borgenssakerhet, funno fig fullmäktige, ehuru de, pa anforda grunder, ansågo hittills i aft tagna förfarande förijena att i allmanhet fort: farande efterlefwas, däraf ide förhindrade att, om sarstilda förhananden skulle därtill berättiga, bes wilja freditiv at sparbank eller folibant emot fä keryet af wederhaftig borgen sasom för egen stuld.