Norrländska Korrespondenten – 9 december 1873, sida 2

tilltalande, skulle dock det yttre kunna i väsentlig män förbättras. — Det inre tarfvar äfven en betydlig upputsning, förbättring och prydning (decorering), för att värdigt kunna framställa ett tempel helgadt åt Gud; ty i ett sådant böra äfven de yttre sinnena kunna röna de intryck, som lyfta vår själ från det simpla alldagliga, för att ej säga det ruskiga, dystra och obehagliga, hvaraf den dock nu, vid det inres (interieurens) betraktande, känner sig ledsamt berörd, isynnerhet på en mulen, fuktig och kall vinterdag. Men det finnes äfven en annan omständighet, som i denna kyrka verksamt bidrager att nedstämma andakten, nämligen den under vintern herrskande, genomisande kölden, hvilken börjande med att inverka på vår kropp, så swåningom meddelar sig åt vår själ, samt gör oss håglösa för den allmänna gudstjensten under — t. ey, 30 gr:s. kyla. Huru många förkylningar och därifrån bärledda sjukdomar hafva ej baft sin grund och uppkomst i våra kalla och fuktiga kyrkor? — Icke kan det vara Gudi behagligare, att vi dyrka houom frysande, än då, vi, vid en passande värme (temperatur), erfara det välbeligare för lärdomar, förmaningar och tröst. Att förändra det nuvarande förhållandet härutinuan till ett bättre, är lika väl, som begrafyingsplatsens förflyttande, en sundhets (sanitets) fråga och, såsom sådan, för samhället (communen) af vigt; en fråga som dock vore tillfredsställande löst därigenom, att församlingen försäge sin kyrka med en lämplig värmeledning (apparat), ——— .2 —— — — — finnande, som, menskligt sedt, gör oss mottag