Norrländska Korrespondenten – 27 november 1873, sida 2

Statsrevislonen. (Ur Nerifes Allehanda). Skogsinstitutet ar en bland de inrättningar, som omildast behandlats af detta ars statsrevisorer. Sasom läsaren torde känna, är detta underwis: ningswerk beläget inwid hufwudstaden och Tjur: gården, och ar det en prydlig, mått statlig byg: nad i utmärkt wackert läge. Men inre wärde lär ej, upplysa revisorerna, swara mot yttre fägring. Enligt anteckning wid råkenskaperna jämte de upplysningar, som revisorerna mid befök å Jnitiz tutet inhemtat, har lärjnungarnes antal under de 4 sistförflutna åren warit: : 1870. . 8 1872 .. 17. : 1871. .15. 1873 .. 9. Att oaktadt landets skogshushållning uppenbart kräfwer wetenskapligt bildade fackmän, dess enda högre skogsskola är från ar räknar endast ett fatal lärjungar, bar förefallit få anmärkningswärdt, att revisorerna ansett fig böra hemstålla om begäran från rifsdagen, att k. mt måtte låta undersöka, huruwida underwisningen wid Skogsinititutet är på sadant fätt ordnad att den fan anses moswara de anspråk, fom under nuwarande förhållanden måste på densamma fällas. Underwisningen fortgår å Skogsinstitutet 32 wecror om arct; direktören underwisar 20, twa lärare hwardera 4 oc den fjärde läraren 2 tim: mar i medan. Under fommaren anftällas praftifa öfningar å kronans eller enfäldes skogar. Lönerna äro: för direktören 3,000, för hwardera af twå lärare 1000 och för den fjärde 600 rdr. Då såwäl direktören fom förse läraren innehaft boställslägenheter å institutet, har, sedan tjensterna förenats, en wåning, warderad af sckreteraren wid skogsstyrelfen till 700 rdr ärligen, till samme man uthyrts för 400 rdr. Wore waningen obehöflig för inrättningen, borde, saga revisorerna, högre hyra ha betingats; men obehöflig är den ej.enär ingen wäl ordnad lärosal förefinnes a Inititutet, utan endast mindre rum, hwilka, äfven med det nu befintliga ringa lärjungeantalet, synas wara föga lämpliga. Boksamlingen uppgafs wara under ordnande, hwilket afwen är af nöden, då katalogen ej be: funnits införda böcker senare än 1870? Se där i sammandrag. hwad, utöfwer man: liga sifferuppgifter, årets statsrewisorer funnit an: ledning saga om Sweriges fornamsta lärowerk i skogsstotsel. Manufakturdiskonten. Kommers kollegium har hos k. m:t hemstalt om förklarande dels att lån af den beskaffenhet. fom omförmales uti par ragraferna 1 od) 2 af det för manufatturdiffontinvättningen 8 Februari 1844 utjardade reale: mente från och med ingången af nasta är 1874 ide widare finge utgifwas, sasom följd hwaraf tillämpning af dessa delar af reglementet samt hwad i öfrigt wore i amnet stadgadt icke heller stulle efter nämda tid ega Tum; dels att med in: betalandet af de under år 1874 förfallande di skontlan finge af kollegium efter pröfning af före: kommande omftändigheter, lemnas anstand till 30 Juni 1875; dels och att de medel, som under nä fta år för galdande af diskontlan inbetaltes, skulle i främsta rummet anwändas till infriande af mar nusaklurdiskontinrättningens kreditivssuld till rifabanken, och att de dårutöfwer pa diskontens for: dringar inflytande medel lämpligen borde amvändas förökande af den under follegii förwaltning jlalda förlagolånefonden. K. m:t lärer hufwudfatz ligen bifallit, hwad kommerskollegium salunda för reflagit i fraga om upphörande af den del utaf manusakturdiskontens wertsamhet, som afsett utgifwandet af fån i manlig diskontwäg m. m. Kreditivmedlen af 1863 och 1870. Det sednare aret uttogs lilla kreditivet. Sasom bekant, utbröt kriget mellau Tyskland od) Frankrike i medlet of juli 1870. Redan den 25 juli till känna gaf k. m:t sitt beslut att under fyinet för de förenade rikena i aft taaa fullkomlia