Norrländska Korrespondenten – 25 november 1873, sida 3

Detta är i få drag den gamla stadens yttre form och figur. Återstår uu att, innan jag öfvervsår till brefskrifniogen af den nya stadsanläggningen, sframbålla hvad som kan anses vara anmärkningsvärdt i det som rörer dess inre anordning och hvad därmed sammanhänger. Den gamla stadeu eger 400 bebygda tomter. hvilkas inbördes förhållande till hvarandra, eller indeluing i kvarter, i allmänhet gestaltar sig sålunda, att längdgatorna, som gå från öster till vester och utgöra kvarterens norra och södra gränser, mellan sig sluta tvänne tomter i bredd, då däremot tvärgatorna, som gå fran norr till söder och ligga mera olika låogt i från hvarandra, stundom tillåta ända till fem tomters förläggande bredvid hvarandra, d. v. s. i riktning från öster till vester. De egentliga rörelsegatorua utgöras sålunda af dem, som gå från öster till vester, mot hvilka i allmänhet boningshusens framsidor vända sig, då däremot tvärgatorna, mot hvilka för det mesta gaflarne, inkörsportarne och planken vätta, mera kunna anses såsom samfärdselgator. Utom ofvannämnde 400 tomter eger staden i sina omgifuiagar 59 st, s. k. trädgårdstomter, till en del bebygda, Den oftast förekommande anordningen, ar sex tomter i kvarteret; tre i norr och tre motsvarande i söder. Tomterna äro i allmänhet små och till följd däraf, gårdarne trånga och obekväma, och uthusen, som å dessa gårdar merändels läggas vid den gränslinie mellan tomterna som går från öster till vester, ligga nästau alltid ej allenast hopbygda med de respektiva bodingshusen, utan äfven alldeles vägg i vägg med