Norrländska Korrespondenten – 22 november 1873, sida 2

platser till bostäder. -Salunda hafva därstädes uppstått ett slags små törstäder, visserligen för ögonblicket fyllande ett tryckande behof, men ingalunda på minsta sätt ingående i stadens blifvande utvigduing och ordnande, eller genom sin anvläggniug i och för sig själfva svarande mot de fordringar vår tid ställer på val anordnade arbetarekvarter och bostäder. Men oaktadt denna stadens atgärd, har dock en massa af de tillfälliga arbetssökande varit nödsakade att under pågaende arbetstid, i brist af bostäder och medel till deras uppförande, inhysa sig i vedbodar. lador och uthus ja till och med i brädstaplar, vedtrafvar och tomma kärl. Följderna häraf, som jag ofvan nämnt, hatva varit sjukdomar, kroglif och osedlighet till fördert saväl för den enskilde som äfven för familjerna, på samma gång som staden därigenom betydligt betungats med utgifter för ökad sjukvärd, polisuppsigt m. m.; då man vet att den lösa arbetarebefolkningen icke till densamma gitver någon skatt af sia oftast rika arbetsförtjenst. Då saledes åtgärden af Stenhammarens bebyggande icke allenast visat sig otillräcklig, utan äfven vid den nya stadsdelens dragande mot söder, genom sitt nära granskap, för ordnandet hinderlig och i hänseende till sundheteu rent Att denna upgift ej har någon verklighet till grund för sig behöfver knapt nämnas för andra än dem, som i likhet med hr Sundius, mera föreställa sig än egeutligen känna stadeus förhållanden, Red. anm. 4 Dessa ord apå minsta sätts äro bade ogrundad och vilseledande.