Om Folkhögskolans syfte. Föredrag mid Medelpads Folkhögskolas öpnande den 10 nov. 1 873 af dess föreståndare, hr S. A. Carlen. Forts.) Jag skall nu be att få säga några ord til den ärade allmänhet, som med fin närwaro hedrat wår skolas öpnande oh särskildt til dem, fom såwäl genom ord fom handling wisat fig wara skolans gyn: nare och wänner. Det fans en tid och den ligger just ide få lånat bakom of, då det mar en all: mänt utbredd åsigt, att kunskaper endast woro nödwändiga och behöfliga för wissa klasser af landets medborgare, och att dess modernåring, jordbruket, ej hade behof af annat än goda kroppskrafter. En annan tid har kommit, och bättre åsigter i detta afseende ha med oemotståndlig makt gjort fig gäl: lande. Öfweralt inom mwårt land har begäret efter kunskaper och bildning på ett eller annat fätt uppenbarat fig. Utan statens mellankomst oh anlitande ha på senare tider inom mårt land flere bildningsanftalter upftått genom bemödanden af enskilda personer, samhällsklasser eller yrken. Bland dessa äro folkhögskolorna. De mottogos ingalunda med allwänt gillande. Den ene fåg i dem anftal: ter, fom skulle upfoftra allmogens föner till s. k. haljherrar; den andre anfåg dem blifwa härdar för alt slags politiskt kannstöperi under det åter en tredje i den rent af wille spåra anstalter med religionsfiendtliga och samhällsupplösande syften. Alla wåra folkhögskolor hafwa, Gudilof, kommit dessa mörka spadomar på skam. Jag mwågar för såkra, att Medelpads folkhögskola häri skall söka att likna sina syskon. Den skall söka fostra sina lärjungar till goda och kunniga famhällsmedlemmar — detta och ingenting annat. Det är wår innerliga önskan att den ärade allmänheten med upmärffamt deltagande wille följa wåra försök i den wägen och därför öpnas skolans dörrar med glädje för enhwar, fom önskar afhöra dess öfningar. Några öfwerdrifna för wäntningar om skolans för: måga att meddela kunskaper må man ej göra sig. Folkhögskolan fan lika litet fom någon annan skola göra några underwerk. Den fan blott lofwa att arbeta träget och samwetsgrant och under uttalande af detta löfte anhåller den att få wara in: ln i den ärade allmänhetens mwälmiliga håg: omit. Och nu til filt några ocd til Er mina bhfwande lärjungar. Det är ett wigtigt wärf wi ha påtagit of, I och edra lärare. Det är till en del på of, fom en god saks framgång, fom folthögffolans framgång här i Norrland beror. Redan detta bör ju sporra of att med förenade anfträngningar föfa i mår mån bidraga till detta. Men likasom det för en god utgång i detta afseende hos edra lärare erfordras ett warmt och lefwande intresse, få fordras också oeftergifligt från Eder sida ett brinnande begär efter kunskap, en aldrig förtröttad flit och en wandel, som icke i något affeende ger anledning til berättigadt Elander. Kunna wi upfylla dessa wilkor, då och endast då ha wi sökt närma oss det ftora mål, som folkhögskolan fatt fåfom fitt. Många äro wi wisferligen ej, men däraf må wi ej låta nedslå of, utan med hurtigt och gladt mod gripa of an med wårt föresatta wärf. OM til sist, min medlärare och jag bedja er wara försäkrade om, att I i of altid hafwen att påräkna upriktiga wänner. Det är därför mår innerliga önskan, att J med fult förtroende måtten sluta eder till oss. Waren öfwertygade, att mi skola söka att förtjena det, liksom wi tro, att I å eder sida förtjenen wärt. Med dessa ord ber jag att få helsa eder wälkomna till skolan. :——— —— ————