utom winnes det, att läraren blir förwissad, hurn wida han har sina åhörare med sig aller om han går dem för långt i förväg. Som mi erinra of, fades det nyss att follhög: skolans mål war att föfa bilda de unga bondeför nerna till idoga och dugliga samhällsmedlemmar. Hennes underwisning mill därför gå ut på att hos ynglingen wäcka ifwer och lust att wara mert: fam och på att hos honom inplanta en innerlig tillgifwenhet för alt ädelt, godt och manligt. Jämte detta förcträdeswis sedliga mål kommer follhögifolang sträfrwande att göra ynglingens bildning for sterländst. Den will göra honom bekant med fo: sterlandets forntid o0 nutid, lära honom känna def natur och beskaffenhet, folkets spräk, seder, lynne och kanslor, def goda få wäl fom def dåliga sidor. Den mil på detta fatt söka göra ynglingen för: trolig med land oc folk och därigenom söka att bog honom wäcka en warm och lefwande fofter: landskärlek som bör mana honom att själf genom troget arbete i sitt fall söka bidraga til detta lands lyda och framtid. Framst bland fina underwisningsämnen siäller solkhögskolan modersmålet. Man söker ge en fram fällning of dess spräklära i fina allmännaste grund: drag, men fram för alt of def rättstrifning. Bi dare kommer innanlasningen och lärjungarnes för jök att med egna ord ätergifwa innchållet af ett uplås: sde. Hartill waljas naturligtwis sädana ftycken, fom förena innchållets lattfattlighet med ett rent och wärdadt spräk. Därnäst i ordningen kommer faderneslandets historia. Ynglingen får fär lära känna sitt folks utwedling fran äldsta till närwarande tider; han för hör lära fig att beundra od) älffa de män, fom offrat fitt lifs arbete för att göra fosterlandet aktadt och äradt och aft: sty och förakta dem, fom dragit skam och nesa öfmer fig sjalfwa och fitt land, han skall få göra bekantskap med alt hwad bans folf har stort. ädelt och skönt, men odsa med hwad det har lågt och uselt. J sammanhang med fäderneslandets Hiftoria skall ynglingen söka lära känna grunddragen af werldshistorien och där få fe ej blott hwad hans eget, utan äfwen ywad öfriga folk uträttat, hwad manskligheten under den allzmåktiges ledning vd med hans biständ gjort för att komma framåt i förädling och förbättring. I sammanhang här: med kommer den geografiska underwisningen. Cfter en fort framställning af den allmänna fyjsiska geografien öfwergår man till fäderneslandets få wal fysska fom politiska geografi Här gör man en framstälning af landets beskaffenhet i asseende på belägemhet, luftstreck, berg och watten, djur och wextwerld m. m. Underwisningen i den s. k. por litifta geografien bestyres genom statistiska upgifter angående befolkningsförhällanden, kommunikationer, förwärjokällor, ytinnehället af den odlade och ifog: bewuxna jorden, den fasta egendomens tareringswärde m. m., hwartill kommer en skildring af fol: kete lefnadssätt, seder och bruk. Äfwen i afseende på öfriga länder beröras nyss nämnde förhållan: den, naturligtwis dot ej med samma widlyftigbet. J statskunskap will folkhögskolan söka meddela fun: stap om det wigtigaste af wår statsförfattning, jtatsförwaltningen i dess allmännaste drag samt kommunallagarne. J naturkunnighet genomgås grunddragen af fysik och kemi, därjämte göres en framställning af människans och de högre djurens samt jämförelsewis wid passande tillfällen de lägre djurens oc) wåxternas organer. Widare söker man bibringa lärjungen en öfwerblick öfwer jordklotets utwedlingshistoria och kännedom om wåÄrt lands berg: oh jordarter och dessas anwändning, hufwudsakligen inom landthushållningen. Bland un: derwisningsämnena ingå naturligtwis också räkning och geometri. J detta senare ämne genomgås det wigtigaste af läran om trianglars congruene fame manfallande, om paralella linier, om rätliniga Ytors, sirklars samt wissa kroppars mätning. J sammanhang härmed kommer fältmåtning och af: wägning samt lincarteckning, därwid skalans an: wändande göres til hufwudsak. J bokföring ge: nomgås mm kort kurs i det dubbla bofhåleriet, lämpad för en mindre jordbrukare. Kommer så slutligen bland skolans underwisningsämnen fån: gen Den intager wid den swenska folkhögskolan wisserligen ej samma framstäende plats, fom wid de äkta danska och norska, där hwarje föredrag börjas och slutas med sång, men den klingar dock äfmen där, höjande och förädlande känslorna. — Men, hwar ba wi då religionsunderwisningen frå: gar tör hända någon? Wisserligeu äro inga färs stilda timmar därät anslagna men kristendomen fattas ändock ej. Den måfte genomströmma det hela. Först och främst börjas och flutas dagens arbete med bön, och för öfrigt, ware fig frågan gäller att skildra mänsklighetens öden, jordens ut: weckling eller naturlagarnes lagbundenhet, få ers bjuda fig ju öfwer alt rika tillfällen att hänwisa till honom, som skapat alt och leder alt efter sin outgrundliga wishet. (Forts.) Kyrkliga tidstecken.