Stadefallnältiges samma: lräde den 4 november 1873. (Forts.) Scllisängelse i Sundswall. På grund af strifwelse från fångwårdsstyrelsen hade mag. gifwit utlatande om för dylik anstalt lämplig plats, hwartill mag., namnande att tre sadana föreslagits, näml dels en plats föder om nya norra landswägen, midt emot apotefsträdgården, dela en plats wester om gamla norra wägen och föder om Fredriksberg samt dels en plats mel: lan fabrikör Lindebergs hus och järnwägen wester om gränden, förordat den sednare platsen, fom oc af ft.fm. antogs, hwarjämte på förflag at d:r Chriz stiernin st.fm. updrogo at hr Sundius att kartlägga denna plats. Under öfwerläggningen ytrade fig ordf. hrr Lin: derberg och P. Ö. Sundberg samt borgmäåstaren som betonade wigten af snart beslut pa det reg. måtte blifwa i ständ aflåta proposition till nästa riksdag. I anledning häraf blef prototollet i denna del genast justeradt. Slenhamrarnes bygnadsjätt och gator. För någon tid sedan beslöto jt.sm att hos mag. anhalla om närmare tiljyn öfwer bygnadsjättet i Stenhammaren, få ett darwid ord:ang oc plan måtte i aft tagas; i anledning hwaraf mag. iffrite welse förklarade att bestämmelserna i gällande dyg: nadsordning more fult tillracliga, heljt deras dj wertagande wore med bötesanswar belagt, och låto hrr st.im därwid bero. Mag. förslag om anläggande på stadens bekoftnad af wägar och gator dels mellan Stenhammar ren och ftaden, dels inom Stenhammaren blef efter öfwerlaggning afslaget. Under dryftningen föreslog dr Christiernin dels att utfartswagarne matte höjas, ty nu woro de i själfwa werket ofarbara diken oc dels att en längd: gata från öster till wester måtte upbrytas i Sten: hammaren. Äfwen detta afslogs. Sr Axells förslag om beredande af utfartsmwä gar och i mån af behof, äfwen af gator mellan kvarteren i Stenhammaren fom ej under pröfning. På yrkande af hr Bunsow upstöts fragan till nästa sammantrade och hanstots til berigtningsnämden. En anbållan från inbyggarne i Stenhammaren om hjälp till Gettaets förbättring fit afwen bero. Emot Stengammarsbornas önskningar talade ber Boström, drätselkammarens ordförande, (dan wille dock bewilja dem någon hjalp), Cronitrand, Bern 065 ordjsranden, den siste omständligaft. Dessa tal. anförde: den billiga tomtöresafgiften i Stenhammaren och st fm:s på grund haraf fattade beslut om därwarande husegares skyldighet att på egen bekostnad anlägga gator, kosmaden för staden att om wintern hålla gatorna forbara, oc) menade att staden redan hållit mera än den lofwat. Hr Berggren fruktade oc de dyra kostnaderna. ansåg ej Stenhammaren wara någon stads eller ens en stadsdel utan närmast jämförlig med Sidsjö och Böle, hwilka ju skulle med samma rätt funna ups ställa liknande fordringar, trodde att mi skulle ta oss watten öfwer hufwudet enär, om Stenhamsäga: Wi ffr ha gas! MBWi ita ha polis! Laga att dessa gator blijwa skottade! o. s. w. samt erinrade om att st. fm. uplåtit större tomter i Sten: hammaren än de i staden befintliga och detta af fkäl, att st.fm. afsågo att bereda den mindre bes medlade tak öfver hufwudet och att i Stenham maren åstadkomma ej en stad utan landtlig treinad. Ocksa äro de, menade tal., dar uppe ganska belåtna om staden wille hjälpa till att sätta en wäg i stand. F andra sidan upträdde hufwudsakligast hr Christiernin, hwilken flera ganger hade ordet och med mycken wärma förde Stenhammarsbornas talan. Han skildrade nu warande förhållanden: wägarne äro wildmarker med tufwor, dyhålor, klippblock, buskar och dylikt; ansag det omöjligt att palägga maren nu finge sin önstan upfyld, den snart skulle