eller s. k. wretar, som tillhöra enskilda personer; och det är för st.fm. kändt, att ett ännu större tal hus äro ämnade att under den närmaste tiden där städes upföras. Widgningen synes sålunda fom ma att själfmant gå för sig utan någon åtgärd från st. fm:s sida. På det likwål härwid må warda i akt tagna de indelningar af gator, tomter och allmänna platser, de anordningar i afseende på sundhet, trefnad och bekvämlighet, hwilka wår tids erfarenhet häruti wisat wara de ändamålsenligaste, hafwa st. fm. ide funnit lämpligt att öfwerlemna en få maktpåliggande angelägenhet at det enskilda godtycket utan ansett, att en bestämd plan borde på förhand wara upgjord och stadfästad att härwid till mederbörandes efterrattelse tjena. Redan i januari månad 1871 blef en nämd (fomite) utsedd för att efter anstald undersökning gifwa ytrande, åt hwilken sida af staden en nödig funnen widgning af densamma lämpligast kunde ske. Sedan bemalde nämd inkommit med förslag, att widgningen borde ega rum åt sodra sidan och öster ut länga södra stranden af hafsfjärden, aldenstund marken (terrängen) derstädes erbjöde bade tjenliga bygnadsplatser och ett för rörelsen fördelaktigt läge, och samma förflag blifvit af st. fm. godkändt, anmodades Drätselkammaren att anlita fot kunnig person att — oberoende af de grunder, cf ter hwilka gamla stadsplanen med dess i allmänhet tränga gator od) gränder samt små tomter blifwit indelad — upgöra förslag till ordnande (reglering) af den nya stadsdelen efter tidsenligt system, fom, för den händelse eldswada skulle öfwergå numwarande staden, kunde jämwäl wid nybygnad af den: samma tillämpas. Detta arbete har under sistl. sommar blifwit ut: fördt af arkitekten P. G. Sundius, som werkstält afwägningar, mätningar och utstakningar samt här öfwer uprättat karta, som bifogas. Enligt denna karta skulle den föreslagna midg: ningen omfatta ett omrade af 143 3 tunnland, strackande sig på ömse sidor om järnwägen från stadens westra ända öster ut till s. k. Mon och från Köpmangatan (nu warande Staketgatan) söder ut. Westra delen af detta område eller 25 17 t. land utgöres af staden tillhörig kronojord; den östra åter eller 117 :j tlnd består af själfegande jord, tillhörig enskilda personer, hwarför och st. sm. i fär: skild skrifwelse denna dag anhallit om tillstånd att, dårest i fråga warande förslag stadfästes, för ftadens räkning lösa sist bemälde jordområde. I afseende på de närmare enstildheterna (detaljerna) af förslaget, sasom gatornas bredd, allmän-. na platser, tomternas storlek m. m. åberopa ft.fm. den tryckta beskrifning, som i ämnet författats och hwaraf ett exemplar bilägges denna skrifwelse. På skäl, som salunda anförts och sedan st. fm. wid sammanträde den 7 oktober för deras del godkänt mera nämnde widgningsförslag med däröfwer uprättad karta få st.fm. härmed anhålla om jtadfältelje därå. 2. J strifwelsen n:r 2 med begäran om tillstånd att i den ordning förordningen af den 14 mars 1866 föreskrifwer expropriera 117 6 tland jord jämte dära upförde åbygnader, tillhörig enskilde personer, utbedja fig st. sm. att få fästa upmärksamhet på, att det för ett ordentligt ordnande och bebyggande af den nya stadsdelen är nodwändigt, att staden kommer i be: sittning ide allenast af de områden, fom fordras till torg, gator och allmänna platser utan äfwen all den själfegande jord, fom kommer inom ftadsplanen, d. w. s. de tillämnade gärdstomterna, hwilka, om detta ej bifölles, skulle komma att af de nya gatorna styckas så, att flera personer blefwe egare till delar af samma tomt och all fullständig reglering härigenom omöjlig göras. Denna strifwelse gaf anledning till något ord: byte, i det häradsh. Wahlgren satte fig emot dej antagande på grund däraf, att den wore olaglig, sasom stridande mot fal. brefwet d. 27 Nov. 1854 och ofullftändig, enär den ej åtföljdes af foftnads