delöst. Personer, fom nyss warit blindt öfwerdådige, slumpa nu bort werkliga valutor, en och annan kanske i tanke att återköpa dem till ännu läs are pris, men flertalet för att rädda hwad räddas fan. Det är dessa, rent ut taladt, moraliska lyten blindt öfwermod ena stunden, och blind råddhåga den andra, som wålla många oredor, äfwen där inga werkliga skäl därtill ligga i sakernas egen natur. Och wi måga påstå, hwad wårt land mwidfommer, att man icke har någon grund till ytterlig oro, om också försigtigheten bjuder en hwar att wara på sin wakt. Öwad som särfkildt ger of ftyrfa är, att fälls ningen på wåra lands bygder är owanligt god. Bland allmogen har lånebehofmet mycket aftagit få att riksbankens fonder å den s. k. allmänna di skonten länge haft öfwerstod. OM här äro förbrukarne, hwilkas förmåga att betala återwerkar på köpmännen i städerna. J Allmänhet torde man alt så kunna trygt säga, att de ende, fom funna Hoa oss beröras af pens ningekris, äro de som spekulerat i aktier utöfwer fina tillgångar. Desse komma att göra förluster, åtskilliga afzdem mer ån de funna bära, men detta fan ingalunda rubba la. dets i öfrigt goda oh fasta affärsställning. Wi tro ej häller, att man i få fall har något synnerligt att frukta af en frid i Funtuke, hwars osäkra politiskaställning jämte andra omständigheter, hwaribland årswäxten, låta förutse en affärskris i detta land, hwilken man hittills undgått utöfwer all förmodan, men som måste warda allwarsam, då hon en gång brys ter ut. Rätt är alt så att refwa seglen — det Hade warit godt om man gjort det något tidigare — men ingalunda rätt oc klokt att fälla dem. Det hade utan twifwel warit lyckligt, om af: färskriserna i utlandet dröjt intill dess wåra i stora och nyttiga företag nedlagda kapitaler hunnit bör: ja bära frukt; men då de nu kommit, fan det lända oss till nyttig lärdom för framtiden, på fame ma gång wi kunna, om wi taga saken med lugn och klokhet, gifwa det öfriga Europa en tydligare bild än någon af wårt wälstånd samt ef wårt i grunden redbara och sunda näringslif. Stockholms börs den 28 oktober. Alla werelfurfer woro i dag i fallande och affärerna i de manliga walutorna af wida mindre betydenhet än under föregående noteringsdagar. Penningemarknaden är wisserligen fortfarande ganska knapp och i allmänhet möter det hinder att ens till de nu stegrade diskontosatserna placera anz dra än sinaste fortare eler 2 a högst 3 månaders papper. Stämningen inom den egentliga affärsmarknaden, hwilken i hög grad gynnats och stärkts af flere föregående fördelaktiga är wisar fig emellertid på det hela temligen lugn, men onekligen har handrörelsen undergått en ide ringa inskränkning och äfwen äro åtskilliga prisnoteringar något jwäfwande. Riksbanken har bes:tämt diskfonteringsoch utlåningsräntan från och med måndagen till 6 procent, utom för tre månaders wexlar samt 3 mår naders lån mot obligationer, aktier och wägförda effekter, för hwilka räntan är 517 procent. Därjämte är kreditivräntan Höjd till 6 procent, och depositionsräntan till 5 procent på 6 månader, 111 på 4 månader, 4 på tre månader oh 3 på twå månader. Präglingen af nytt guldmynt börjades i förra weckan wid myntwerket. För närwarande präglas 20-fronftyden. Det nya myntet lärer ide komma att utsläppas i rörelsen förrän det af bankofullmäktige begärda beloppet af 6 millioner fronor är färdigt — eller åtminstone största delen däraf — hwarmed torde dröja till framåt nyåret. Husets Arvedson komp:s stoppning gaf Handelsoch Induftritidningen anledning att måla affärsställningen i Stockholm med mycket dystra