anledning wore också den nu uppstälda frågan en fråga för dagen, wärd att beaktas i synnerhet af de mindre hemmansegare och jordbrukare, för hwilka stogen, äfwen med afseende å jordbrukets beständ, spelade en stor rol. Sedan talaren anmärkt, att frågan i korthet kunde beswaras få, att stog uppdrages lättast genom s. k. själfsådd, d. w. s. enom kvarlemnande af fröträd, sääkrist genom plantering, och billnast genom det fätt, ware fig det ena eller andra, fom lydkas utan kostnader genom uppbhjäl: pande af arbetet. Fiskeriintendenten H. Videgren lemnade wid landtbruksakademiens ordinarie sammankomst i måndags afton en öfwerblick af nu pågående förarbeten till åstadkommande af en fiskeristatistik, en statistik, som synes blifwa af största intresse. Detta ädagalades genom ätskilliga sifferuppgifter från några af de provinser, hwilkas wattendrag blifwit fullständigt undersökta af fifferitienitemännen, och hwarest ordningsstadgar för fiskete bedrifwande utfärdats, ett förhållande, som redan egt rum i ett flertal af länen. Huru pass betydande fiskerinaringen wore å wissa orter ådagalade tal. genom siffror. Så upplystes, att strömmingsfisket från Kalmartrakten till Norrbotten inbringat under ett år 131,759 tunnor, hwilka efter ett pris af 20 a 25 rdr ju representera ett betydligt kapital. Jr sket i trakten af Karlskrona inbringade år 1870 ej mindre än 128,000 rdr o. s. w. Huru noggrant man för öfrigt gått till wäga wid dessa statistista arbeten — få widt noggranna uppgifter eljes wore möjliga att winna — framgick af en tablå, upptas gande fisklägenas, fiffarenas och deras biträdens antal, antalet notar och garn, fistebätar o. s. w. i skilda län. Om laxfisket meddelades, att detta fi ske fom bedrifwes i 27 älfwar, lemnar en inkomst af öfwer 612,000 rdr årligen, olika för olika år. Elfkarleby laxfiske, det mest betydande i landet, gaf år 1872 en behållning af 44000 rdr. Fijkodlingaanstalternas antal uppgafs f. n. utgöra 60—70 stycken. (D. N.) Hvad är kristendomen! På denna outfäg ligt wigtiga fråga har en skånsk prestman, fyrtoherden P. Nymanssou, i en till förswar för sina wärdefulla och al uppmärksamhet wärda fmålftrifter om de nödiga reformerna nyligen skrifwen räd gifwit följande beaktanswärda och träffane qwar. Måme en människa skulle funna felfritt läsa både Literi och Lindbloms katekeser utantill, samt ega god minneskunskap i bibliska historien och alla de skrifter, hwaraf Nya Testamentet utgöres, och likwäl ide ega kristendom? Och månne ide å an: dra sidan kristendom kan egas utan läsning af både biblisk historia och katekes? Detta är ide sagdt för att nedsätta eler ring: akta kunskapen; ty i samma mån den öfmerensstämmer med fitt föremål, har den fitt stora wärde, utan för att påpefa den ftora ffilnad fom är emellan blott minneskunskap och kristendom. Det har warit ett stort fel inom kristenheten att fri stendomen ansets bestå uti wissa, af människor på kyrkomöten bestämda lärosatser. och att den som icke trodde dessa war för ewigt förlorad. Häraf bafwa uppkommit förändringar, kättareförföljelser och blodsutgjutelser i förfärande grad Enheten har man sökt winna på det område, hwarest den ide i detta lifwet fan ernås, nämlien i kunskapen i kristendomen. Kunskapen har blifvit fatt i kristendomens ställe. Enheten der den finnes oh fommer att finnas hela nya teftamentets tid igenom huru olika kunskapen om fri stendomen och bestämmandet af de mänskliga uttrycssätten hos olika folk oc enskilda människor än är, har man förbisett. Kristendomen är det förenande, är den andliga matt, fom förmenar människorna med Gud oh hwarandra. Kriftendomen är lif, lifmet i Guds sons tro, Kriftus uti of, kärleken til Gud af alla andens förmögenheter od till nästan såsom oss själfwa, på Hwilken kärlek Kristus säger att lagen och profeterna hänger. Alt så är det lika oriktigt att tala om död, men kristendomen ide. Skilnaden mellan en lefwande oh död kristendom är en owerklighet, den werkliga skilnaden i kristendomen är den fom ber står i styrka oh grad, oh denna skilnad fan finnas hos olika persone och till och med hos famma människor under olika tidskiften af lifwet. Ett knifstygn i bröstet, som tog lifwet af en arbetskarl wid Motala, kostar gerningsmannen, skomakaren Ljung, 10 ärs straffarbete. I Norge börja de politiska tilldragelserna i Dan: mark att tilldraga fig stor uppmärksamhet. En af Norges mer framstående män, Lud. Kr. Daa, har äfwen i frågan uppträdt och uttalat fin åfiat. Det finnes, yttrar den lärde och aktade förjattaren, ännu näppeligen någon grundlag i merlden, hwari det parlamentariska styrelsesättet är påbudet. Näppeligen har någon grundlag ftadgat, att ministrarne skola taga aflfed, när de ej hafwa riksdagens flertal för fig. Wisst är att i det land,