Norrländska Korrespondenten – 28 oktober 1873, sida 2

Hvem ska bjudas? (Interiör för dagen med bal och esterdyningar.) Hur många ha vi nu? — Låt mig se ... sjuttiosex, sjuttiosju, sjuttioåtta . .. sjuttioåtta? utom oss sjelfva och barnen. — Sjuttioåtta? Nå ja, åtti få god plats ... i värsta fall få vi sätta ett spelbord i gossarnes rum . ..alltså vidare i texten . . . Notarien Balkman ... bur ä de, han har ju gjort visit, min gumma lilla? -— Hvem? notarien Balkwan, gjort visit .. ja. de ska Gud veta. . . han springer när från morgon till kväll ... jag ä riktigt rädd att ban kastat sina ögon på Adle . .. nej, honom bjuder vi inte . . . han bar blifvit så fet och okostig på en tid ... madam Andersson, vår hjelpbustru, du vet, har hört af madam Larsson som hjelper till ibland på Göta Källare, har sagt att Balkman sitter der hvar eviga kväll och dricker toddi med komedianter och profryttare . . . nu ä han så tjock om halsen att de ser ut som om löskragarne skulle strypan och när han dansar, så svettas han så förfärligt, att man riktigt kan bli rädd, säjer flickorna . . . han ser ut som en menniska som fått smittkopporna, påstår Adele . . .hon ä alltid så kvick den flickan , . . och så har han sagt att jag ä alldeles för gammal att valsa . , . nej, honom bjuder vi då bestämdt inte. — Som du vill, mitt hjertegryn, då stryker jag öfver Balkmau ... de ä nog inte första gången han blifvit apåstrukeno, ha, ha, hal Göteborgsvitz? Kommer så löjtoant Nejonöga . . . han dansar ju? — Nejonöga! Ack,