— beibaurttigosftyrveig I NLU TVI IVIV 111 SILVA i år wägrades att undergå wapenöfning, emedan prestbewiset innehöll, att han ej blifwit fonfirmerad, har där öfwer anfört befmär med påföljd att k. m:t den 9 sistlidne september förklarat den oms ständighet att bewäringsskyldig ej konfirmerats icke utgöra hinder för honom att fullgöra mwapenöfningen. Mordbrand, anlagd af en wid Råby räddnings: institut för wanartiga barn intagen gosse om 15 år, har lagt i aska tre stora dgspe yn ermed gröda oh åkerbruksredskap. Gossen har erkänt och sagt, att han tyckte det skulle wara roligt skåda bygnadernas brand. Bränvinskriget. Strejk mot krogarne synes au äfven ha funnit wäg till Norrköping. Stadens timmermannaförening beslöt nämligen å fame manträde i söndags, att medlemmarne hädanefter skulle upphöra med krogbesök wid 5 rdrs böter eller, om öfwerenskommelsen tre gånger blifmit af någon medlem öpjwerträdd, uteslutning från före ningen. En komet, betydlig till fin storlek oh fom för bwarje dag alt mera närmar fig jorden, är nu, föremål för astronomernas uppmärksamhet. Den särdeles klart lysande swansen har ett owanligt stort omfång och hos äfwen de ryktbaraste kometer har man ej sett dess motstycke. Man skall snart kunna se denna komet med blotta ögat. Den kristne (?) kejsaren af Abyssinien ftraffade en medtäflare om tronen sålunda, att han lät fylla dennes öron med bomullskrut och där på spränga hufwudet i stycken. För någon tid sedan lät han afhugga högra handen och wenstra foten på 27 fångar, hwilka sedan kastades för lejon, ti grar och pantrar. i Grefve Ambjörn Sparre, fom under fifta tysk-franska kriget åtog fig att åt staden Lyon till werka patroner och på förberedelser nedlade 500,000 frank, anstälde efter fredsslutet rättegång mot ftaden om denna summas återfående. Han har nu wunnit i de twå första instanserna. Rättegången mot Bazaine. Läsningen inför krigasrätten i Trianon af general Nivieres rapport afflutades den 11 d:s. Ordföranden, hertigen af Aumale, til känna gaf då, att en förswarsskrift blifwit inlemnad af den anklagade och att jämwäl denna nu fomme att inför rätten uppläsas. Sedan ifrågawarande dokument blifwit uppläst, anmodade domstolens ordförande den anklagade att stiga upp. En djup tystnad inträdde bland ähörarne, oh ordföranden yttrade: Hr marskalk, det framgår aft de handlingar, som blifwit inför rätten föredragna, att ni är anklagad för att den 28 oktober 1870 wid Met hafwa gjort er skyldig til: 1:o. att hafwa ingått kapitulation med fienden och uppgifwit fästningen Meg, öfwer hwilken ni innehade högsta befälet, innan ni uttömt alla de förswarsmedel, som stodo er till buds, och utan att hafwa gjort alt hwad pligt och heder föreskrefwo; 2:o. att hafwa, såsom öfwerbefälhafware öfwer armen wid Metz, på öppna fältet undertecknat en kapitulation, hwilken hade til ändamål att låta edra trupper nedlägga wapen; 3:o. att ide, innan ni underhandlade, hafwa muntligen och skriftligen gjort alt, fom pligt och beder föreskrefwo. Jag får härmed meddela er, att lagen gifwer er rättighet att anföra alt som kan lända till ert förswar. Ni fan nu åter taga plats. Därefter afbröts domstolens sammanträde för att fortsättas på måndagen. Följande utdrag ur en focialiftiff tidniing i Tyskland meddelas af Stockh. Dagbl.: SSwilka äro dessa männniskor med muskler af järn och med magra ansigten, hwilka fmälta järnet i ugnarnas lågor, styra tusentals maskiner i de mörka, dammiga oh bullrande fabrikerna och med konstfärdig hand utföra de under, fom industrien har att uppwisa? Hwilka äro de män, fom i köld oc hetta, i solsten och regn, bygga palatsen eller mödosamt drifwa fram plogen på fälten för att twinga jorden att lemna fin affaftning? Fråga den lättsinnige dagdrifwaren eler den sturske junkern, fort sagt, alla dem, fom föra ett öfwerdådigt lif i palatsen, där de förtära frukten af andras arbete! De ffola fäga dig det. De skola swara: Det är padet! Swilken är denna aftärda kvinna, som i i en ufel kåk gråter öfwer sin i kapitalets tjenst dödade mar kes lik? Hwilka äro dessa utswultna och förfrusna barn, som redan tidigt på morgonen skynda sig till det mörka fängelse, ut hwars skorsten röken uppstiger? Hwilka äro dessa unga flickor, som drifwa huswilla omkring med förtwiflan i hjärtat och förskjutna af hela samhället tillika med det barn, som de bära i sitt sköte? Eller dessa andra unga fvinnor, som redan förlorat all kånsla af blygsel och under polisens uppsigt flacka omkring på de stora städernas gator, klädda i siden och sammet, men med ett tomt hjärta och en sjuklig kropp? Wänd dig till dem, som lefwa af att utsuga