Norrländska Korrespondenten – 18 oktober 1873, sida 2

Sjutton år och tjugotre år. af Claude Grard. aJa, han är dålig och flyttades i går till lasarettet. Jag följde honom dit. Han bad mig helsa dig och säga .. Föjer tystnade tvärt, vände sig om och skiftade färg. Förundrad öfver afbrottet i hans svar på min fraga efter en af våra gemensamma bekanta, som jag hört vara sjuk, utstötte jag ett frågande: 4Nåå?? men såg på min väns tankspridda och frånvarande min, att jag måt:e vänta till en annan gång på fortsättningen af hans meddelande. Vi stodo båda midt på golfvet i kammarrådet B:s salong bland en mängd andra karlar. Det var supe hos kammarrådet; klockan var 10; hela förmaket var fullt af damer, då dörren bakom oss öppnades och ännu ett fruntimmer, följdt af en lång bleklagd herre, inträdde. Det var detta fruntimmer som med sin åsyn tycktes förbrylla Föjer. Fritz Föjer och jag hade varit bekanta sedan barndomen. Han var en treflig och glad kamrat, omtyckt af alla såsom särdeles musikalisk, och af ett behagligt utseende och sätt att vara. Emellertid hade kan synts mig mycket förändrad sedan någon tid. Hans lyane hade blifvit retligt och besynnerligt, han drog sig ifrån sina bekanta och tillbragte sin tid Gud vet hvar, ty då man kom för att besöka honom var han aldrig hemma. För en fem eller sex år sedan voro hans af