Norrländska Korrespondenten – 16 oktober 1873, sida 2

Bazaineska processen började måndagen den 6 d:s med uppläsning af anklagelseakten. Denna är mycket widlyftig och omfattar ej mindre än 382 tätt skrifna sidor. Men de slutpåståenden till hwilka general NRiviere fommit genom fin långa och samwetsgranna under sökning ha följande lydelse: Företaget utan förberedelse, utan werkliga allianser, utan fälttagsplan, mot en fiende fom sedan många år rufwade på medel att befämpa of, war 1870 års krig blott en kedja af olyckor. Bland dessa olyckor är den, fom drabbade Metz avrmän den största, emedan, sedan den skett, alt war förloradt för nationens armeer. Om striden det oaktadt fortsattes, fom det fig däraf att frans: männen, oafsedt alla politiska planer, insågo att gent imot en oundwiklig sönderstyckning borde man anstränga sig till det yttersta för att ega rättighet att säga, likasom en af wåra konungar fade wid en dylik olycka: Alt är förloradt utom äran. Metzarmens strider och deras sorgliga slut bilda sålunda knuten i 1870 års krig. Denna arme hade blifwit anförtrodd åt marskalk Bazaine. Han har icke motswarat det förtroende, som gjorde honom till herre öfwer Frankrikes öde. Olyckan är helig, då den har till följeslagare trohet oh redlighet; men om en personlig äregis righets usla beråkningar hafwa dikterat de beslut, som påskynda olyckan, då måste rättwisa skipas. Det befäl, som innehades af marskalk Bazaine, omfattade ide blott hans arme, utan äfwen Met fäftning. Och i det han höll fin arme inom ett förffansadt läger, har marskallen ökat fin pligt som armcebefälhafware med answaret of kommendant öfwer Metz fästning. Fästningens och armens intressen hafwa sålunda genom nödwändighetens twång blifwit förenade, ja nästan identiska. Denna situation påtryckte mar: skalkens åtgöranden en dubbel prägel. Underjöke ningen wisar att marskalken redan hade en ftor andel i nederlaget wid Forbach, därigenom att han ide befallde divisionsgeneralen öfwer tredje fåren att ila till general Frossards bistånd, fom äfwen stod under hans befäl, oaktadt marskalken underrättade honom om, att han skulle erhålla nämda kårs bistånd. Den förberedande undersökningen har lagt i das gen marskalkens åtgöranden efter det han öfmertagit befälet, och häraf framgår att han ide, innan han inlät fig i underhandlingar, gjort alt hwad pligten och hedern bjödo honom att göra. Marskalken swek kejsarens förtroende, fom befalde honom att retirera: 1. därigenom att han förs dröjde armens afmarsch ända till den 14 augusti; 2. därigenom att han ide förstörde broarna, af hwilka fienden kunde begagna fig; 3. att han ide wid utryckandet från Metz begagnade mer än en wäg för truppernas marsch, oaktadt det gafs fyra sådana, fom woro tillgängliga; 4. därigenom att han gaf order att hjälptrainen, fom transporterade armens lifsmedel, skulle hemförlofwas; 5. därigenom att han ide fortsatte fin marsch den 17 augufti. Marskalk Bazaine har i bataljen af den 18 aus gusti wållat nederlag för en af sina underbefälhafware, marslalt Caurobert, därigenom att han, trots dennes upprepade oc) trägna uppmaningar, lät nästan hela reserven förbli i owerksamhet t. Mars skalk Bazaine har ända til slutet af augusti mår nad bedragit kejsaren ad krigsministern om ftälls ningen och fina planer: 1. därigenom ajt han fade fig lida brist på lifas medel och ide ha tillräckligt med ammunition för att funna fortsätta marschen samt därigenom att han den 19 augusti tillkännagaf att han ämnade tåga på Montmedy, hwilket, efter slaget wid Saint Privat, måste föranleda till den åsigten att han när fom helst kunde debouchera i denna riktning, hwilket åter föranledde marskalk Mac Mahon att tåga på Meufe; 2. därigenom att han den 26 augusti falskeligen underrättade krigsministern att han kände Cha long-armens marsch och art det war omöjligt att forcera fiendens linier, under det han skref till marskalk Mac Mahon. att han kunde genombryta dem när han wille; marskalk Bazaine har icke gjort något allwarligt försök att komma marskalk Mac Mahon till hjälp, sedan han föranledt honom att företaga sin marsch, genom hwilken uraktlåtenhet, och därigenom att han låtit fin underbefälhafware uppbära hela bördan af ftriden, han förorsakade fatastrofen min GCNan