Norrländska Korrespondenten – 2 oktober 1873, sida 3

PES Te SIPev tt Fran utlandet. Frankrike. En brefskrifware till Köln. Zeit. afslöjar nu wallfärdsswindelns frånsida. Genom slättiandets åkerbrukande och städernas arbetande befolkning går en dof jäsning, fom låter ana tom: mande fruktanswärda stormar. På de mest skilda platser ger sig owiljan mot prester och pilgrimer luft. I en sftad i Auvergne, där förut prelterffar pet warit mycket inflytelserikt, ha 4,000 pilgrimer en hel dag nödgats fördraga befolkningens ittraste hån och gydel. Man dansade, fjöng och förde det förfärligaste larm under predikan, så att hon mäste afbrytas. Då prosessionen började fitt tåg, strek massan: Ned med Henrik den 5:te, lefwe Thiers, lefwe Gambetta!!! Pompiererna, som skulle pryda prosessionen, gjorde gemensam sak med befolkningen. Männen hwisslade och skreko, kvin norna dansade och först med nattens inbrott, då pilgrimerna begifwit sig ur staden, upphörde det forgliga uppträdet. Liknande berättelser föreligga från många Hål och man fan af Fem fe Huru fönz derslitet Frankrike är, huru nära ytterligheterna beröra hwarandra, oh man fan ana, att ftormarne, fom en gång förr eller senare måste rensa luften, ej äro långt fjerran. De senare underrättelserna från Frankrike gifwa wid handen, att de rojalistista partierna nu tro sig hafwa afslutat sina förberedelser till monarkiens återupprättande. Ätskilliga tidningar fe i grefwens af Chambord swar ett tecken till, att han är mil: lig att underkasta fig nationalförsamlingens beslut med hänsyn till fanan oh underhandla med för: samlingen om författningen. Det heter i ett tele: gram från Paris, att de deputerade af högern haf: wa förklarat fig för trikoloren, hwilket war wilfo: ret för, att högra sentern enhälligt bestämde fig för monarkiens äterställande. J det republikanska partiet råder stor bestörtning, men man synes ide hafwa klart för fig, hwad som skall ske. Soir föreslär, att imponerande uttalanden för republitens upprätthållande måtte åwägabringas från folkets sida. J de republikanske deputerades famman: komster lär man hafwa rådplägat om ett fram: ftäldt förslag, att alla republikauska medlemmar af församlingen skulle nedlägga fina mandat, om mas joriteten uttalar fig för monarkien. Å Spanien. Daily News? spesiele korrespondent i Cartagena telegraferar att insurrektionen nalkas sitt slut. Stor oenighet är rådande bland ledarne. Madrid den 28 september. Fnsurgenternas fars tyg bombarderade i går förmiddag Alicante, fedan befälhafwarne på de utländska krigsskeppen förkla: rat fig ide skola intervenera. Under en kanonad, fom rädte i 7 timmar, träffades ftaden af 500 projektiler, däribland bomber fyllda med petroleum, och blef mycket skadad. Förswaret bedrejs med stor ibärdighet och elden från stadens kanoner twang på eftermiddagen injurgentjartygen att draga fig till baka. Mandez Nunez sskrof och Numancias däck träffades upprepade gånger. Bägge, i synnerhet den förstnämda, skadades betydligt. Vittoria och Almanza, hwilka blifwit återlemnade till regeringen, afgå, sedan de blifwit fullt utrus stade, genast mot Cartagena. Den 22 september ankom shahen af Persien till slottet Kand utanför Teheran och mottog ge: nast prinsarne af kungliga huset och ministrarne i audiens. I det tal, hwarmed han helsade Hem, yttrade han sitt fasta beslut wara att införa ett bättre regeringssystem, och det wore af denna orjat, fom han företagit fin resa i Europa. Han förebradde ministrarne skarpt, att de undertednat den petition, fom hade storviziren Mirza Husseina afsked till följd. Dagen därpå Höll shahen sitt intåg i Teheran under befolkningens jubel. Samma dag gaf han de utländska sändebuden audiens och förklarade därwid, att det mottagande han i Europa rönt aldrig fkulle of honom förgåtas. m— — JR —— ——— —————— Scharad. n. HHLA UHOBHOAnDOa7 OY