De Singerska symaskinsfabrikerna i Newyork. Soan ångkraften tillwunnit fig en få utomor dentlgt stor plats i det mänskliga arbetets tjenst och jrnmwägar famtidigt med den elektriska telegrafen onfamnat nästan hela jordklotet med sina nät; alt ifån denna tid har också mekaniken blifwit ful komned od alstrat de mest olika maskiner för både induswi oh landtbruk. En af de snillrikaste upp: finningarne är obestridligen den särdeles nyttiga symaskinen. Frågan om hwem som först fått tanken att ges nom maskinen ersätta den mänskliga handen för åstadkommande af syarbeten är ännu ftridig, ty ehuru redan mid flutet af de förfta tiotalen af nittonde århundradet några symaskiner patenterades i Frankrike oh England, få hade detta, i följd af dessa mafkiners ofullständiga bygnad och optat: tiska grundtanke, ingen framgång Först under åren 1832—1834 uppfann och tillwerkade Walter Hunt i Newyork en symaskin, som arbetade med s. k. wäfskyttel oh med en nål fom hade (i mot: sats till wanliga fynålar) ögat i spetsen, och torde Hunt således enligt Nordamerikas patentbyrås pro: tokoller otwifwelaktigt kuntia anses fåsom fymafftnens uppfinnare, ty sedan dess anwändas nästan på ala symaskiner, fom fy de s. k. dubbla efter stygna, de af Hunt uppfunna, ofwan omnämnde, wäfskitteln oh nålarne: Hunt insåg ide det stora wärdet af fin Uppfinning samt förjummade att draga nytta däraf, hwaz dan det hände, år 1846, att E. Howe j:r tog patent på en symaskin med mwäfffyttel och nål lif den af Hunt inrättade; dessa maskiner, jämte några andra snarlika fom patenterades 1849 Hade doc ej heller någon framgång. Ide förr än mot slutet af 1850 börjar det egentliga symaskinstidehwarfwet, då J. M. Singer före: tog fig att förbättra Hunts system. Först i Sinja uppträdde rätta mannen, som genom duttröttigt tekniskt framåtsträfwande utwecklade fymaftinsindustrien och gjorde mera än någon annan för dess framgång. i Singer wisar fig, i den, mening, i hwilken det egentliga praktiska wärdet af symasimen bör tippfattas, således fom den werklige skaparen af denna storslöjd, emedan han ide allenast har fullkomnat denna forts maskiner, utan det är äfwen hans för tjenst att symaskinerna såsom handelswara hafwa blifwit spridda öfwer hela werkden, och tilmertningen däraf nu med alt skäl kan kallas storartad. När Singer i september 1850 hade förfärdigat sin första symaskin samt tagit patent därpå, blef genast en fabrik anlagd och snart Hade de där till werkade symaskinerna tillwunnit sig allmänt erfännande, få att penningmän, fom till dess ej welat wåga fina penningar, blefwo uppmärtfamme på detta företag; framstående fådane försökte att för: binda fig med Singer, hwilken flutligen tog Edward Clark, fom insatte fin stora förmögenhet i affären, till bolagaman: Med denna tidpunkt börjar Singer-fabrikens framgång; symaskinsutställningar blefwo anordnade; nederlag upprättades i Amerikas större städer och allmänhetens uppmärksamhet wäcktes genom tidningspressen, oc t. o. m. en Symaftins-tidning utgafs af Singer. Efter det Singer år 1854 äfwen tagit patent i Frankrike och England wisade han sina maskiner 1855 på den stora Pariserutställningen, hwarest de wäckte stort intresse och erhöllo första priset. J trots af detta erkännande, oh ehuru symaskinsrna redan då anwändes ganska mydet, föll det fig dock tämligen swårt att införa dem i Europa; få kunde t. er. ett ombud för Singer, fom wid denna tid blifwit sänd til London, Hamburg, S:t Petetadurg o. 1. w. för inledande af affären, ingenting uträtta, utan först sedan Singer upprättat egna nederlag på nämnda platser fingo symaskinerna köpare i Europa.