J enlighet med min en gång förr, uttalade åsigt reducerades och herr Hays twåärsäkra påståenden till deras rätta proportioner, derigenom att domftolen endast tog i betraktande den frågan; huruwida sådana räkningar i i nteftående fordringar, som gäl: denär inom 30 dagar för konkurs transporterat å borgenär, må, med hänscende till gäldenärens ve, auses såsom wanliga betalningsmedel eller ide. Denna fråga är ur juridisk synpunkt twifwelsutan ganska intressant; och att den är af wigt för affärsman, tror jag mig icke behöfwa erinra. Rådftufmu-Rätten i Sundswall har uttalat den mening, att ifrågawarande räkningar 11627 rdr 86 öre, fom handlanden Söderqwist inom 30 da: gar före konkursen å mig transporterat för att dermed betala mig förfallen gäld, icke kunna anses, med hänsyn till Söderqwists yrke såsom wanliga betahingsmedel emellan köpmän och fördenskull ålagt mig att till Söderqwists konkursmassa åter: ställa deras räkningar. Dt må tillåtas mig att just med afseende å Södcqwists yrke — handelsrörelse — hysa en motftt mening; och om det warit intresset för denn juridiska fråga, hwilken twifwelsutan fommer att medföra prejudikat från högre dormftolainstaiser, fom gjort, att allmänhetens uppmärkt: famhet blifwit fästad på målet, få borde ide nå: gon skiljaktig mening finnas om nyttan af referas ter i detta mål: men om de tillkommit af annan orsak eller för att befordra till trycket ogranlaga insinuationer om mig, beklagar jag en dylik åtgärd. Sundswall d. 25 Sept. 1873. Med utmärkt högaktning J. Genberg.