Norrländska Korrespondenten – 25 september 1873, sida 3

samma ed, skriftligen afgifwen, sedan bör i fonfiz storium förwaras; men afflagit hr Hammarskjölds förslag, dels att nuwarande 11 I af 15 kap. fyr: kolagen må upphäfmas famt erfättas af ett ftadgande af följande tydelje: Jngen må trolofwa fig, iom ej, efter erhållen behörig friftendomsundermisning, blifwit förklarad berättigad att konfirmeras, dels att, om nämda lagförändring antages, k. m:t måtte meddela därigenom erforderliga föreffrifter om antedningar i husförhörsböcker och utflyttningsbetyg. yÅ den sida, där motionen wann understöd, mi sades, i synnerhet af hr Kolmodin, hwart nu rå: dande förhållanden fan leda, nämligen ända därhän, att en person, fom faktiskt ide tillhör ftatakyrkan, fan deltaga i beslut rörande kyrkans ans gelägenheter, ja i wissa fall, såsom i patronella pastorater, ensam besluta om wigtiga åtgärder. En sadan person, som kanske förnekar de främsta grunder, på hwilka den swenska kyrkan är bygd, kan till och med inwäljas i kyrkomötet och deltaga i lagstiftningen för samma kyrka. Man wisade okså att äktenskapet är en borgerlig handling, som kyrkan endast fått updrag att wälsigna, men fyr: fan har alldeles ite någon annan befogenhet att ingripa i medborgares rätt att grunda egen familj på den sedliga grundwal, som staten godkänt. Smwens kka kyrkan är nämligen ingen bekännelsekyrka i egentlig mening, ty då skulle hon afsäga fig å ena sidan alla borgerliga bestyr, fom nu i få stor mångfald blifwit lagda på henne, och å andra sidan alla förmåner, fom staten förunnat henne. Hon är en statskyrka, för hwilken staten stiftar lagar, men där jämte en folkkyrka, likstäld med flera andra reli gionssamfund. Under sadana förhållanden och uns der de lifliga rörelser på det religiösa området, som nu förekomma, wore det alt annat än klokt och nyttigt, om den herrskande kyrkan stötte ifrån sig medlemmar, hwilka med själ och hjärta omfatta hennes hufwudläror, men ide of fanuvetsbetäntligheter kunde gilla åtskilligt af de rådande kyrkobruken.