Norrländska Korrespondenten – 25 september 1873, sida 2

Från Bartholomwinattens tider. Historisk roman af Prosper Merimöe (Forts. från nr 109.) La Noue suckade utan att svara, PHvad! skulle vi gifva oss?? fortfor mairen, agifva oss så länge våra murar ännu stå, så länge fienden icke en gång dristar sig till att angripa dem på nära hall, medan vi hvarje dag dag håna honom i haus egna löpgrafvar! Tro mig, herr de La Noue! om det ej funnes soldater i La Rochelle skulle kvinuorna ensamma vara i stånd att drifva bödelsknektarne från Paris tillbaka.? Min herre, när man är den starkare bör man yttra sig skonsamt om sin fiende, och när man är den svagare ... IIvem säger att vi äro de svagare?9 afbröt honom Laplace. Strider icke Gud för oss? och var icke Gideon med trehunda ISraeliter starkare än hela Midianiternas här?) KNi vet bättre än någon annan, herr maire, i hvilken hög grad våra förråd äro bristfälliga. Krutet börjar taga slut. och jag har varit nödsakad att förbjuda soldaterna att skjuta på långt häll. KMontgomery skall sända oss krut från England.:. sade mairen. Det skall regua eld ifrån himmelen öfver papisterna7, sade presten. Brödet blir dyrare dag för dag, herr maire.? äIlnom få dagar skola vi få se en engelsk