ling. Wid pårop infunno sig å kärandesidan hr Hay och å swarandesidan hr Genberg biträdd af v. häradsh. E. Asker från Stockholm. Sedan det wid föregående rättegångstillfälle förda protokoll blifwit jujterat, upläftes protokollet öfwer det mit: nesförhör som på båda parternas begäran blifwit med åtskilliga personer hållet i Ostersund. Af dessa witnesmål framgick följande: Handelsbokhållaren Swensson: ett Genberg den 1 nov. fått emottaga en af S. Olsson från Wemdalen utstäld förbindelse till Söderqwist, deri han erkänt sig häfta i skuld till ett belopp af 9,000 rdr, wille dessutom minnas sig ha hört omtalas att en mängd räkningar blifwit utskrifne och ut lemnade till Genberg men wisste ide om Genberg fått af Söderqwist emottaga några, ware sig med eller utan transport försedde räkningar. Stadsexekutor Lundqwist: att han warit inne å Söderqwists kontor och sett en mängd räkningar dela med od dels utan transport, od att boftållaren fagt att de skulle till tullwaktmästaren Hall: ström öfwerlemnas för inkassering. Bokhållaren Westermark: att Söderqwist den 1 November lemnat witnet en fullmakt och på fam ma gång tillsagt honom att utskrifwa alla obetalta räkningar och förse dem med transport till inne: hafwaren samt öfwerlemna dem till Hallström för indrifning; att alla dessa räkningar skulle debitetas Genberg; att han den 1 nov., på begäran af Söderqwist, skrifwit en handling hwari S. Olsson erkände fig wara skyldig Söderawist ett belopp af omkring 9000 rdr od att, sedan Olsson fatt sitt namn under handlingen denna transporterats på Genberg; att witnet widkändes de i protokollet af den 21 april intagne telegammer såsom rigtiga och af witnet bekomne; att witnet mid ofwan ommwitnade görande endastj följt befallningar utan att bekymra fig om att söka utgrunda Söderqwists eller Genbergs afsigter med DÅ änbefalda åtgärder na; att witnet af emellan Söderqwist och Genberg förefallna ord inhämtat att Genberg skulle bringa Söderqwists affärer i ordning; att han af det som förefallit fattat den förmodan att omwitnade räk ningar och hwad för dem inflöte skulle af Gen berg anwåndas för att denne skulle kunna wisa fordringsegarne att tillgångar fanns eller och att staffa pengar derå för Söderqwists räkning. Tullinspektoren Lindberg: att han tillsammans med Genberg tecknat borgen å ett lån i Jemtlands sparbank förj Söderqwists tätning och då hört af både Genberg oh Södergivilt all lånet stulle be talas med penningar, som skulle inflyta för till Hallström lemnade transporterade räkningar, men hade föröfrigt ingen ting om denna sak fig bekant. Efter det förestående witnesberättelser blifwit i sin helhet uppläst, yttrade hr Hay: att transporterna skett efter 1 nov. och ej till Genberg utan för att wisa fordringsegarne det tillgångar funnos. Hr Genberg medgaf att han inottagit de omtwistade transporterna till 11,000 rdrs wärde men hade fått dem med full eganderätt och hade ansett Söderqwists affärsställning god. Hr Asker erinrade att köp, äfwen om det sker vom 30 dagar före konkurs, ej enligt fonfurslagn återgår, utom i färffilta fall, hwartill detta ej finde räknas och bestred för öfrigt allt afseende å käromålet samt öfwerlemnade målet till rättens pröfning. i . Ör Hay begärde uppskof för att wisa det Sör derqwists affärsställning war dålig. Rädhusrätten kunde ej bewilja något uppskof då det anförda ej skulle på saken inwetka. Målet blef derefter till dont öfwerlemnat. Utslag: Som Genberg medgifwit att han fått emottaga omtwistade beloppet och detta skett inom 30 dagar före sessionens början oh de transporterade räkningarne ej funna anses såsom manliga betalningsmedel så älades Genberg att genast åter bära 11,000 rdr jämte ränta till betalning sker jamt : rättegångskostnader utgifwa jkäligen ansedde rdr. Värjemålsed skall af handl. P. G. Lundgren afläggas den 6 okt. för att dermed fria sig från åtalet angående olaga utminutering. Stölder. Söndagen den 14 sept. hade en ar: betare Nils Petter Röström från Alnön, medföljt ångaren Prins Gujftaf uppåt Alnösundet och gått i land wid Eriksdal, under wägen dit hade Röström tillgripit ätskilliga mans: oh fruntim merskläder tll ett wärde af 54 rdr. Röström, som få aodt fom ertappades nå bar gerning, fördes