Norrländska Korrespondenten – 20 september 1873, sida 3

finna hjälp och att det i nödfall ide skall draga i betänkande att söka den. ÅÅtalie yttrar, att Tyft: land och Italien stå gent emot samma faror och samma fiender, nämligen den reaktion, fom utgår från Vatikanen. Perfeveranza, Lombardiets förnämsta tidning, fom ingalunda är owänligt stämd mot Frankrike, uttalar, att det för ögonblicket lika få litet fan wara fråga om ett förbund med Tyjf: land fom om ett förbund med Frankrike, emedan hwarken för det ena eller andra finnes något be stämdt mål. Endaft få mycket är fant, att den i Frankrike tilltagande förwillelsen i sinnena måste drifwa alla dem, fom önska konungariket Jtaliens uprätthällande öfwer i Tysklands armar, under det alla, som önska rikets uplösning, endast i Frank rike kunna se något hopp om upfyllelse af denna önskan. Ett Frankrike, i hwilket denna sjukliga och föga tidsenliga religiösa fanatism utbreder sig, ett Frankrike, fom öfwerswämmas af halfförryckta pil: grimer, hwilka hota Italien med död och unders gång, ett Frankrike, fom mil gifwa fin tron åt en af föråldrade fördomar och önskningar upfyld prins, ett sådant Frankrike måste Italien hafwa till fi ende, ehuru wisserligen emot fin wilja. Konung Viktor Emanuels resa till Wien oh Berlin skall wara ett påtagligt bewis på, att de tre staterne äro ense om att ide wilja underkasta fig någon förändringar i fina nu bestående inre inrättningar eller i den frisinnade riktningen i deras statskonst, hwad fom än må inträffa i Franfkrike. Frankrike; Utrymningen af Verdun, fom i dessa dagar eat rum, gifwer en brefskrifware till Times för den 11 september ytterligare anled: ning att framhålla den fiendtliga sinnesstämning, fom besättandet underhållit och fostrat i östra Frantrike.Dess enda följd, säger han, är alstrandet af ett ännu djupare hat, hwilket i mänsklighetens intresse kunde hafwa undwikits, och då det måste anses fom en dimbild att wänta alla krigs för swinnande, så wore det det minsta, man borde göra, att komma öfwerens om, att en fiendtlig odupa: tion efter slutet af ett krig är ett gagnlöst barbari, som bör borttagas ur en civiliserad krigförings lag: bok. — — Det är en anmärkningswärd olikhet emellan Verdun och Belfort i afseende på inmånarnes hållning: Här (i Verdun) råder mindre fruktan för tyskarne, här är wisserligen samma stränga söndring, men mindre retlighet. När en tysk och en fransman mötas, så göra de alt för att slippa beröra hwarandra. Desja tre år hafwa gjort hatet få i ögonen fallande, att man få att säga fan taga på det. Här liksom annorftö des började tyskarne med att söka winna inmånarne genom att låta fina musikkårer spela på torgen för dem, o. s. w. Men när de förfta tonerna hördes, stängde alla handlande fina bodar, tystnad herrskade rundtomkring musiken, alla fönster ftängs des, och Verdun liknade en de dödas ftad. Enligt senaste underrättelser från Nordamerika betalades den 9 d:s den skadeersättning, som af den för Alabamafrågans lösning tillsatta filjedomstolen i Geneve ädömdes England. Engelska fändebudet od) engelske generalkonsuln i Newyork öfwerlemnade till Förenta Staternas ffattfammar: sekreterare ett depositionsbewis på 15,500,000 pund, bwilfet af Honom kvitterades. Inga widare for: maliteter egde rum.